Otto

– Gavott som Otto hette innan.

Han kom in som en privat omplacering då den äldre mannen som hade honom och två andra labradorer blev för sjuk för att ta hand om dom.

Jag har alltid älskat labradorer och har alltid önskat mig att ha en så småningom.

Det kom in ett tjejgäng med labradorer i januari 2021, en av dem blev jag väldigt kär i, men tråkigt nog så hade hon inte friska höfter och hade förmodligen väldigt ont och fick därför somna in. Det var en fruktansvärd dag för mig, även om hon inte var min. Det som var värst var att jag hade drömt om en labrador så länge, men det var så typiskt att jag blev kär i den som var som sjukast.

Två månader senare ringde min chef och berättade att det skulle komma in tre stycken labradorer, då blev jag superglad men hade ändå i åtanke  att inte blir kär i en till för fort nu, så det inte skulle bli samma situation som tidigare.

Jag väntade och väntade tills de kom till jobbet. Det visade sig att uppfödaren tog två av dem, då båda hade stamtavla och den tredje hade inte det då han är syskonparad.

Såklart så minskades chanserna att den tredje skulle passa mig.

En fredag eftermiddag så kom Otto genom entrédörren och jag hälsade på honom en snabbis.

På måndagen efter så fick jag med honom på promenad för att kunna lära känna honom mer. Jag blev så överraskad och glad över hur glad och framåt han var i allt och alla.

När jag såg i hans underbara ögon, så visste jag att han var den snällaste och den perfekta av dem tre.

Samma vecka tog jag hem honom på prov för att se hur han fungerar hemma hos mig och min pojkvän. Vi alla tre klickade så bra tillsammans och Otto var så duktig de första nätterna, som kan ofta vara läskigt och jobbigt för vissa hundar. Han somnade väldigt snabbt, och nu får man bli van vid två som snarkar istället för en i familjen 😉

Efter en eller två veckor på prov hos oss så bestämde vi oss för att köpa honom.

Under veckodagarna följer han med mig till jobbet och har fått många nya hundkompisar. På helgerna åker vi på utflykter och träffar oftast extra matte och husse, som också har blivit så kära i Otto.

Nu har vi haft honom i två månader och han har utvecklats så otroligt mycket och vi hade inte kunnat få en bättre familjemedlem. Jag är så glad varje dag för att Otto kom in i mitt liv. Speciellt efter det som har hänt tidigare, jag tror verkligen på att det oftast finns en anledning till att saker händer.

Jag kände bara efter någon dag med Otto hemma oss hos att jag verkligen inte kunde förlora denna underbara chans med honom, han är så lyhörd, framåt och en riktig mysis.

Otto är en fantastik kille som gör mina dagar ännu bättre. Jag kunde inte ha fått en bättre familjemedlem.