Det var i mars 2023 som jag, matte, blev jätte sjuk. Fick inte behålla någon mat, blev väldigt undernärd och fick ont i olika delar av kroppen. I juni, efter sjukskrivningar och påbörjade utredningar så fick jag lov att byta jobb, från industrin till vården, LSS. När jag bytte jobb och jag och sambon jobbade om varann så började vi fundera på hund. Vi båda har velat köpa en men pga jobb så har vi inte haft tid.
Vi var helt överens om att det skulle vara en hund ifrån Hundstallet och inte en uppfödning, då vi hellre adopterar en hund som behöver ett hem. Pga min (mattes) sjukdom så var det också en liten hund vi letade efter, och vi kollade på Hundstallet varje morgon och kväll. Vi funderade ett bra tag och provade låna min mammas hund i perioder så vi visste att det skulle funka.
Vi gjorde flera intresseanmälningar, och det var när vi såg Ruth och Torsten från spetsgänget som vi blev väldigt förälskade. Vi gjorde en intresseanmälan på dom och tänkte väl inte så mycket mer på det, tills en dag då fick vi ett sms av Clara. Jäklar vilken lycka och vilket pirr i magen!
Det var lite pirrigt och nervöst att ha första samtalet, men också spännande eftersom vi aldrig varit med om processen i att adoptera en hund. Men Clara var lugn och sansad och nervositeten släppte ganska fort, vi pratade länge och jag fick berätta i lugn och ro om oss och vad vi kan erbjuda. Det var Ruth och Torsten som vi hade gjort en intresseanmälan på. Vi fick prata med jourhemmet som skickade bilder, videos och mycket info om båda hundarna och tillslut så bokade vi in en dag när vi skulle åka till Hundstallet i Allingsås.
Pirrigt och vi var så förväntansfulla! Storstädade hela hemmet och vi handlade hem alla möjliga saker till hundarna. Bara några dagar innan vi skulle åka och hälsa på så fick min ponny och bästa kompis sen 2008 somna in akut på måndagen, och på fredagen skulle vi åka. Mycket sorg och det var jobbiga dagar, jag mådde ganska dåligt men tanken på hundarna höll mig uppe.
Vi åkte ca 4h till Allingsås för att träffa hundarna och vilken resa. Vi båda älskar att åka bil, och det var riktigt mysigt att åka en sån bit och stanna för mat och lite nya utsikter. Väl framme på Hundstallet så var vi pirriga, och vi kom i god tid så vi hann prata med Clara medans hundarna blev besiktigas.
Sen kom dom äntligen in! Vi fick god tid att prata med Clara och jourhemmet medans hundarna fick tid på sig att försiktigt hälsa, och efter det tog vi en promenad. Efter promenad och mycket prat så fick vi ta med oss dom hem på prov. Sambon körde så jag (matte) satt bak med hundarna, och bilresan hem gick bra. Ett stopp för kisspaus och vatten innan vi var hemma.
Väl hemma så var dom glada och utforskade sitt nya hem. Lång dag men riktigt äventyr för både oss och hundarna. Första dagarna var lugna, vi tog lugna promenader och lärde känna varann. Jag blev lite krasslig första dagarna så det var perfekt för oss att bara ta det lugnt och så hundarna fick landa.
Vi märkte dock snabbt att Torsten inte trivdes i lägenheten och att bo i ett litet bostadsområde, han tyckte det var jobbigt med dom få ljuden som var och han visade att han inte ville bo i just lägenhet, även om han tyckte om oss. Ruth däremot visade inget missnöje med lägenhet eller ljuden som finns i ett litet område. Hon reagerade aldrig, sov som en stock och var helt obrydd över allt.
Vi pratade med jourhemmet och Hundstallet och tack och lov så fick vi prova att sära på hundarna, för skulle dom inte bry sig så kunde vi få köpa bara Ruth.Sagt och gjort, vi särade på dom. Först ute på promenad och sen inomhus. Varken Ruth eller Torsten brydde sig, så bara någon dag innan min födelsedag så fick vi erbjudandet att köpa bara Ruth!
Torsten åkte hem till sitt jourhem på min födelsedag, och vi hann med födelsedagsmat och fika med hans Jourhem som har varit otroligt hjälpsam under hela perioden! Henne tycker vi så mycket om, och vi förstår att Torsten ville bo som han bott där. ❤️
Ruth tittade inte ens när han åkte, och hon har inte visat någon saknad heller. Hon har verkligen gjort sig hemmastadd hos oss och lever livet. Hon tar för sig, sover i sängen och är gärna med i köket, eftersom husse har svårt att säga nej till hennes söta ögon.
Hon är med i stallet och garaget, har varit med på bilbesiktningen och har en favorit resturang som alltid bjuder henne på köttbullar. Vi är medlemmar i hundklubben och hon tycker det är riktigt kul att vara där och leka, även om sängen är den absolut bästa platsen.
Vi har jobbat massvis med dusch, kloklippning och att hon ska vara trygg i att åka bil. Allting går framåt, hon hoppar in i bilen själv nu och sover gärna under bilfärden. Duschen är sådär men hon försöker så gott hon kan. Klorna är lite jobbiga men hon gör otroliga framsteg.
Hon har kompisar som hon sakta lär sig leka med, bland annat en annan spets här i Kungsör. Nu är det som att vi inte kommer ihåg livet innan Ruth. Hon är med oss överallt, såväl i stallet, garaget och på resturang. Hon är våran ögonstens och största glädje, vi får så mycket skratt och kärlek av henne!
Vi har svårt att tro att hon är ifrån Hundstallet och har den bakgrunden hon har, för hon finner sig i allt och bara njuter. Hon är våran absoluta ögonsten och vi ser fram emot hela livet med henne.
Hon är ett otroligt stöd i min sjukdom också, för även om jag är sängliggande någon dag och Husse får ta promenaderna så kan jag ändå göra saker inomhus med henne. Jag kan i vissa skov bli deprimerad över att jag är begränsad, men med Ruth med i bilden så är det mycket enklare att hantera. Det är en enorm hjälp att ha henne vid min sida under skoven, och känslan att alltid vara behövd och uppskattad även om kroppen är väldigt sjuk gör mina dagar lättare.
Drömmen är, långt fram i framtiden, att utbilda henne till vårdhund/terapihund. Jag (matte) jobbar inom vården och har alltid haft en dröm om att jobba med mina djur och med människor som på något sätt mår dåligt. Har haft hästar som fått varit med på vissa tillställningar för barn med funktionsnedsättningar och psykist ohälsa, och min dröm är att någon gång ha med Ruth som utbildad vårdhund.
Med hennes fantastiska nyfikenhet och vänlighet så känns det inte omöjligt, hon är redan terapihund för mig i mina skov och sämre perioder.
Vi vill rikta ett enormt tack till Hundstallet som lät oss köpa en hund av dom, lyckan är oändlig över Ruth och tacksamheten över alla på Hundstallet är också enorm.
Stor eloge till er och TACK för allt ni gör för alla hundar.
Vi kommer aldrig köpa en hund om den inte är ifrån Hundstallet, vi har fått sånt bra bemötande och bra med hjälp även nu efter köpet.
Vi hoppas att alltid ha kontakt med Hundstallet och att vi i framtiden kommer kunna köpa ännu en hund därifrån, tills dess är vi månadsgivare och gör det vi kan för att stötta alla som jobbar där! 🐶❤️