De flesta av oss har säkert hört talas om stress och om strategierna att fly eller fäkta. Men vad händer egentligen i kroppen när vi blir överbelastade av för mycket stress?
När vi får in hundar till Hundstallet som levt i svåra miljöer, har dåliga erfarenheter eller helt enkelt brist på erfarenheter lever de ofta med en stor del rädslor. Att bli rädd innebär att stressystemet startas i gång och detta blir en stor påfrestning för både kropp och själ om det inte ges tid för återhämtning mellan tillfällena som hunden blir rädd. Är hunden rädd för många saker kommer stressystemet att vara i gång ofta vilket blir ett problem för både hundens välfärd och för hundägaren i vardagen.
Stressystemet
Stressystemet fungerar likadant hos alla däggdjur och hjälper oss att klara av hotfulla situationer. Kroppen har en fantastisk förmåga att mobilisera extra styrka och resurser när hjärnan uppfattar en akut fara eller hot. Signaler går då ut till binjurarna att börja producera stresshormoner (bland annat kortisol) som går ut i blodet och gör att kroppen förbereder sig för att fly eller fäkta. Levern frisätter extra energi och lungorna tar in mer syre. Hjärtat slår snabbare för att kunna få ut blod till alla muskler och på så sätt göra kroppen starkare. Akut stress som går över snabbt är inte farlig, den har varit livsviktig för vår överlevnad. Problemen kommer när systemet sätts i gång för ofta eller om stressen pågår under för lång tid och vi inte får återhämtning.
”Positiv stress”
Stressmaskineriet hos hunden kan även slås på av situationer som inte är hotfulla utan till exempel när hunden blir glad eller uppjagad, som när den ser ett rådjur eller när den badglada hunden ser vatten. Det som fysiskt sker i kroppen är dock detsamma som när stressystemet slås i gång på grund av rädsla.
Vad händer om det pågår för länge?
Om stressystemet slås på för ofta eller om rädslan/stressen pågår under för lång tid kommer kroppen så småningom bli överbelastad när kroppen ständigt är i beredskap. Binjurarna kommer förstoras vilket medför att de producerar ännu mer stresshormoner. Förstorade binjurar gör att stressystemet startas ännu lättare och stressen ökas ytterligare – moment 22 alltså. Att leva med ständigt förhöjd hjärtfrekvens är en stor påfrestning för hjärtat och kroniskt förhöjt kortisolvärde trycker ner hundens immunförsvar och gör den mer mottaglig för infektioner. Stress ger ofta problem med matsmältningen och rädda och stressade hundar har ofta magproblem eller är i dåligt hull. Även inlärningsförmågan, minnet och förmågan att hantera känslor påverkas negativt vid långvarig rädsla/stress.
Arv och miljö
Rädsla kan skapas av dåliga erfarenheter men är framför allt ärftligt. Det betyder att det finns stor risk att en rädd eller ängslig tik får valpar som också har lätt att bli rädda.
Rädslor sprider sig
Rädslor generaliseras dessvärre lätt och hunden gör ibland kopplingar som vi inte tycker är logiska. Om hunden till exempel nosar på ett elstängsel samtidigt som den ser hästar i en hage när den får en stöt kan det göra att den blir rädd för hästar. En hund som är rädd för åskan kan successivt börja reagera på allt lägre ljud som påminner om åska eller till exempel bli rädd för regn som den kopplat ihop med ljudet av åska.
Smärta som bidragande orsak
I dag vet vi att smärta, stress, ångest och rädsla är nära sammankopplade. Rädsla är en naturlig reaktion på smärta och vid långvariga smärttillstånd kan hundar utveckla kronisk rädsla och ångest. Hundars goda inlärningsförmåga kan ibland ställa till det när de har ont och leda till allvarliga beteendeproblem så som fobier.
Hundar försöker ofta hitta signaler i sin omgivning som förvarnar dem om att det ska göra ont. Det innebär att de kan göra en association mellan smärtan och en plats, hund, person, väderlek eller annat som finns där i stunden. Ofta generaliseras associationen med tiden och utvecklas till stora problem i vardagen där det till slut kan bli svårt att gå på promenad eller att vara i sociala sammanhang. Det innebär att rädslor och fobier kan utvecklas från en smärtproblematik men finnas kvar även när smärtan avtagit.
Omvänt kan beteendereaktioner på rädsla och ångest, så som ständigt spända muskler och en konstant vaksamhet leda till smärtproblematik som i sin tur förvärrar problembeteendet. Helt enkel en växelverkan mellan kropp och själ.
Frysa
Vanliga tecken på rädsla hos hund är ofta lätta att se; allt från små signaler som att hunden drar sig undan, blir känslig för beröring, får överdrivna reaktioner, inte vill gå, sänker huvudet, hässjar, sänker svansen, har öronen bakåt, skakar, slickar sig om munnen eller vänder sig bort till mer drastiska signaler som att den försöker fly eller bitas, skäller, morrar eller till och med kissar eller bajsar på sig eller släpper analsäckarna.
Vissa individer är dock mer introverta och kan hamna i ett läge där de i stället stänger ner- de blir så överbelastade av situationen att de varken försöker fly eller fäkta utan i stället fryser. De blir helt passiva och går kanske inte att få kontakt med. Det finns alltid en risk för att man upplever att hunden är lugn när den snarare är stilla och livrädd. När hunden är i det här läget går det inte att träna eller lära den något. Vi ska alltså inte försöka träna eller vänja hunden vid det den är rädd för när den är i det här akuta läget.
Rädslans 4F
Förutom att Fly, Fäkta eller Frysa i en akut situation kan vi även se hundar som ”flirtar” eller ”flamsar”. Det kan till exempel vara hunden som ”älskar” att gå till veterinären och kan vid första anblick se ut som glädje men kan betyda att hunden är rädd eller obekväm. Andra tecken på flirtande/flamsande kan vara att hunden är hyperaktiv, svår att få kontakt med eller slickar maniskt på människor.
Återhämtning
Det finns ingen tidsaspekt för hur lång tid det tar för en hund att återhämta sig efter långvarig rädsla eller stresspåslag, det är lika individuellt som hos oss människor. Det vi kan göra är att försöka anpassa miljön så hunden får trygghet att landa. Som referens behöver till exempel en hund som använts i jakt eller i ett tuffare test minst 48 timmar vila efter den fysiska ansträngningen för att gå ner till en normal nivå av stresshormoner igen. En vuxen hund vilar/sover ungefär 12 -18 timmar per dygn och det är viktigt att vi ger den rädda eller stressade hunden möjlighet att få trygg vila.
Vad vi gör för rädda hundar på Hundstallet
Att ständigt vara på sin vakt gör det svårt för hunden att slappna av och våga sova. Siktbarriärer att gå in bakom kan vara en viktig del i rehabiliteringen för en rädd hund och en koja med tak att krypa in i, gärna placerad i ett hörn, hjälper också. Vi ser alltid till att hunden kan bädda ordentligt och göra det tryggt för sig själv. Upphöjda liggplatser och mattor och halkskydd på golvet hjälper många. Lugnande feromoner kan hjälpa vissa hundar. Förutsägbarhet och att hela tiden förstå vad som kommer hända är också en viktig del i arbetet med rädda hundar.
Berikning som en del av den pedagogiska planen
Berikning kan hjälpa den rädda hunden i att må bättre och kan väcka nyfikenhet och skapa intresse för en omvärld som annars är obegriplig och svårhanterlig. Berikningen ska inte vara för utmanande utan ge möjlighet till att undersöka och göra ”hundiga” saker i sin egen takt. Det är även viktigt att hunden kan komma ifrån berikningen och välja att inte engagera sig i den. Därför är det till exempel bra att maten serveras på ett för hunden tryggt och enkelt sätt som känns igen och att man i stället lägger till möjligheter till undersökande vid sidan om. Om hunden inte vågar undersöka sin berikning under dagtid kan det vara ett alternativ att i stället ge den berikning under natten när lugnet lagt sig i stallet. Vid doftberikning tänker vi på att inte använda dofter som kan skrämma som till exempel doft från vilda rovdjur eller dofter från andra tuffa hundar utan använder i stället snälla dofter som kan väcka hundens nyfikenhet.
Trygga relationer
En rädd hund får alltid en mindre grupp hundskötare som hanterar och promenerar med den i början, för att göra tillvaron lugnare. Men det är inte bara den vänliga hanteringen från hundskötarna som är viktig. För många rädda hundar kan sällskap av andra hundar genom trygga relationer hjälpa och läka. Hur vi löser detta på Hundstallet är mycket individuellt. Vissa hundar mår bra av att bo i dubbelbox med en annan hund eller i en box med visuell kontakt med andra hundar. Andra behöver bo ensamma men mår bra av att gå promenader ihop med snälla hundar.
Tid och kärlek
Viktigt är också att tänka på vilka krav vi ställer på hunden. Det är vårt ansvar att inte försätta hunden i situationer där den behöver uppleva mer rädsla än nödvändigt. Vi lägger i stället tid på att bara vara med hunden där den är som minst rädd – lugna promenader där hunden får strosa, nosa och undersöka, vänlig beröring och lugn samvaro.
Det viktigaste vi kan göra för de rädda hundar vi får in till Hundstallet är att ge dem tid. Vila, sömn och kärlek gör underverk och läker många hundar med tiden.