Vägen framåt är inte rasförbud

Publicerad 23 oktober 2025

Hundvälfärd

Hundstallet har och fortsätter att vara en stark röst i debatten kring farliga hundar. Vi nås fortfarande av rapporter om allvarliga incidenter och hundattacker i samhället. Det är fruktansvärda händelser som inte ska få hända. Lösningar för att komma till rätta med problemet har lagts fram av politiker, en lösning som presenteras är att införa förbud mot specifika raser och hundtyper. I förslaget vill man primärt förbjuda hundar av kamphundstyp.

Våra grannländer

Både Danmark och Norge har sedan många år tillbaka förbud mot vissa hundtyper och hundraser. Statistiken kring bitskador i Danmark är motstridig där det inte går att dra slutsatsen att antalet hundattacker har minskat. Representanter från danska kennelklubben uttalade sig efter att rasförbudet som funnits sedan 1991 uppdaterades 2010. De meddelade då att man såg en minskning av antalet hundattacker. Det saknas dock en officiell rapport eller konkreta siffror som stödjer det.

American Bully XL förbjöds den 1 januari 2024 i England och Wales. Syftet med rasförbudet ”Breed Specific Legislation” är att minska allvarliga hundattacker i samhället, men i stället rapporteras en ökning av antalet incidenter och bitskador. De hundägare som tidigare valt en förbjuden hundras väljer en annan kraftfull hundtyp i stället. Vilket tyder på att fokus bör vara på hundägare, inte förbjuda hundraser.

Italien och Holland var tidiga med att införa rasförbud mot specifika hundtyper. Italien uppdaterade lagen efter en tid och minskade då antalet hundraser som var förbjudna. Statistiken visade att det inte hade någon påverkan på antalet hundattacker, då togs förbudet bort helt. Holland följde Italien och ändrade även sin lag, idag har de inga förbud mot specifika hundraser som anses farliga. Däremot så har de infört en lag som ska skydda djur som lider på grund av sitt utseende. Det rör sig om hundraser med exempelvis trånga nosgångar vilket kan ses hos engelsk- och fransk bulldogg.

Stora variationer inom hundraser

Forskning visar att det finns stora variationer inom hundraser gällande beteende och egenskaper. Hundar påverkas precis som vi både av sina gener och miljön. Det är tydligt att oseriös avel är en stor del av problematiken med farliga hundar. Hundar som föds upp i en bristfällig miljö, som har anlag för sjukdomar och rädslor har betydligt sämre förutsättningar att bli välfungerande i samhället. Hundstallet ser ett tydligt samband där hundar som har varit involverade i allvarliga incidenter oftare lider av smärta eller underliggande sjukdom som gått obehandlad. Den oseriösa aveln behöver regleras, både för att minska antalet hundattacker och ur ett hundvälfärdsperspektiv.

Hundstallet medverkar i utfrågning om hundlagen

Den 27 oktober i Köpenhamn medverkar Hundstallets Kommunikationschef – Johnny Kroneld och Verksamhetschef i Örkelljunga – Marie Lejon i en så kallad utfrågning gällande Danmarks hundlag.

Johnny Kroneld

Marie Lejon

Danmark ändrade sin hundlag 2010 och införde då förbud mot 13 hundraser. Samtidigt började ”omvänd bevisbörda” gälla som innebär att den som äger en hund som kan ha inblandning av en förbjuden hundras behöver kunna påvisa hundens genetiska ursprung. Det har dock visat sig vara väldigt svårt då riktlinjerna gällande vilka bevis som accepteras från domstolarna är otydliga och ologiska. DNA-tester är tyvärr opålitliga i sammanhanget.

Konsekvensen har blivit att ett mycket stort antal hundar har avlivats sedan lagen trädde i kraft. Syftet med lagen är att förhindra allvarliga hundattacker i samhället, men ingen av hundarna som tvingats avlivas har varit involverade i en incident eller visat aggressivitet. Det finns inga exakta siffror på hur många hundar det rör sig om då det saknas centralt register, men det uppskattas vara omkring flera tusen hundar som avlivats enbart på grund av sitt utseende.

Det är många aspekter av lagen som är problematiska och kritiseras hårt. Bland annat har polisen per rutin att utan undersökning av veterinär avliva hundar som är under utredning. Det innefattar även de hundar som inte visat aggressivt beteende eller varit iblandade i en allvarlig händelse.

Danmark ska nu se över hundlagen och göra förändringar. Hundstallet är inbjudna för att berätta om vår verksamhet och hur vi ser på arbetet framåt med farliga hundar. Samtalet kommer att lyfta olika delar av den nuvarande lagen. Flera experter är inbjudna bland annat för att diskutera omvänd bevisbörda, varför rasförbud inte är rätt väg att gå, DNA-test, etiska och professionella dilemman, avlivning av friska djur samt psykologiska och fysiska konsekvenser för hundar.

Arbetet framåt

Hundstallet är mycket positiva till att bli inbjudna till Köpenhamn. Det är ett framsteg att de väljer att se över lagen och ta till sig kritiken som riktats mot den. Rasförbud är inte rätt väg att gå, men det krävs flera insatser för att minska och få stopp på hundattacker. Oseriös avel behöver regleras, där individer som inte är lämpade vare sig fysiskt eller mentalt ska gå att avla vidare på. Uppfödare som uppvisar stora brister i uppfödarmiljön ska inte få bedriva avel. Hundägare ska ta ett större ansvar där det bör bli konsekvenser i ett tidigare skede om man bryter mot rådande lagar och regler. För att driva processer framåt krävs tillräcklig bemanning av djurskyddsinspektörer som ges rätt förutsättningar att genomföra sitt arbete inom rimliga tidsramar. Alla som möter hundar i sitt arbete behöver ha kompetens och erfarenhet.