Zorba

Jourhemmet berättar

”Zorba är en helt fantastisk tjej! Jag har lärt känna henne under en längre period och hon har gjort ett enormt stort intryck på mig. Hon är en väldigt klok, kärleksfull och varm hund som verkligen vill samarbeta, göra rätt och bli älskad. Med lugn, trygg och tydlig guidning blommar hon ut – och har gjort fantastiskt fina framsteg under den här tiden. Jag kan intyga att jag själv inte hade tvekat att bli hennes permanenta hem om jag hade haft andra möjligheter med jobbet, men jag är övertygad om att det finns ett underbart hem där ute som kan ge henne massor med tid och kärlek. 

Hon älskar närhet och mys och vill gärna ligga nära nära, både i soffan och i sängen. Hon sover gott hela nätterna och är inte särskilt morgonpigg av sig, allra helst vill hon bara mysa hela morgonen. Hon har träffat hundvana barn, och det har fungerat väldigt bra. Det märks att hon uppskattar dem, och hon väljer gärna att mysa med dem i soffan. Hon har även introducerats till en annan hund i familjen och det funkade fint. De brydde sig för det mesta inte om varandra, låg och sov i samma soffa till och från, hon bjöd upp till lek ett par gånger men han var inte allt för sugen på det och det respekterade hon. Hundmöten går utmärkt, katter är hon däremot väldigt intresserad av, det slår på hennes vallningsinstinkt, även om det går att få hennes uppmärksamhet tillbaka.

Hon hanterar stadsmiljö, promenader, kollektivtrafik (buss, tunnelbana och tåg), bilresor och restaurangbesök mycket bra. Hon har varit stressad och osäker i början i vissa situationer, som att åka bil och kommunalt, men med stöd så har hon kommit till att hantera det alldeles galant nu. Hon hälsar att det också är väldigt uppskattat att få spendera tid ute på landet och gärna med ett par härliga promenader i skogen.

Zorba är väldigt social och älskar människor. När hon blir glad kan hon gå upp i hög energi och vilja hoppa, slicka och hälsa intensivt, och lägger ibland personens hand i munnen. Med rätt guidning har hon börjat lära sig att hälsa lugnt, för närvarande går det enklast i hemmet och med personer hon känner och det är fortsatt lite svårt i nya miljöer och med nya människor. Men hon går snabbare och snabbare ner i varv och det är tydligt att hon vill göra rätt och hon snappar upp strategier fort. Hon är en hund som läser av ens energi väldigt noggrant, så jag tänker alltid på att hålla mig lugn och tydlig när jag är med henne för att hon inte ska skruvas upp i energi, och riskera att hon skulle få överslag. Det rör även situationer utöver att möta människor, jag tänker på det även när vi myser, leker eller är på promenad för att ge henne rätt förutsättningar. Och det tror jag är viktigt att man tar med sig, så att man inte själv blir en anledning till att hon varvar upp. 

Hon har varit med mig på kontoret vid ett par tillfällen, dock har jag haft henne kopplad då, det är öppet kontorslandskap och hon fortfarande har en bit kvar innan hon klarar av att behålla lugnet i en sån miljön med många nya människor. Hon vill gärna springa fram till var och en och hälsa på sitt väldigt glada vis, vilket förståeligt inte är optimalt i en kontorsmiljö. Så, hon är ännu inte någon fullfjädrad kontorshund och man bör ha med sig att hon kanske inte heller blir det. Det kan vara en miljö som kanske förblir för exalterande för henne och då skulle hon må bäst av att inte behöva vara i den. 

Hantering är något Zorba tycker varit lite svårt men som hon klarar mycket bra nu. Tass- och kroppshantering, kloklipp, sårvård och medicinering har fungerat fint, jag ser till att vara lugn, tydlig och mjuk i hanteringen och ta det i hennes takt och det märks att hon känner sig mer och mer trygg hela tiden. 
Hon tigger inte mat, utan tycker om att jobba för den, nosarbete eller att lära sig nya kommandon står högt i kurs. Hon är väldigt arbetsvillig och snabblärd, och älskar att utmanas. Hon har stort behov av mental stimulans, men det är viktigt att man anpassar hennes aktiveringen till pågående rehab och läser av hur hon mår i kroppen, så att man inte pushar henne över vad den klarar av. Hennes rehab går framåt, hon har blivit lite mer musklad, fått bättre kondition och går ner bra i vikt. 

Zorba har viss separationsångest, och det är något vi har arbetat mycket med. Till en början ville hon ha koll på var jag var hela tiden och följde mig mellan rummen. Vi har tränat mycket på att situationer som sker innan lämning inte ska skapa oro hos henne, så som att jag packar väskan, tar på ytterkläder, öppnar och stänger dörren etc. men att jag inte har lämnat henne. När det sen fungerat utan stress hos henne har vi sen övat på att vara ifrån varandra i korta stunder som kunnat ökats lite lite i taget, vilket hon har tagit till sig väldigt fint. Hon har gjort stora framsteg och ligger idag kvar och vilar i soffan när hon blir lämnad, men hon behöver fortsatt träning i små steg och tid att känna sig trygg i sitt nya hem. Det är viktigt att förstå att detta är något som kräver tålamod och lugn, och inte är fixat med någon snabb lösning. Hon har vid enstaka tillfällen vaktat genom att skälla till några gånger men lägger sig sen och vilar igen, det har varit i situationer när exempelvis ett gäng sprang runt i trapphuset. 

Efter att ha haft Zorba hos mig under en längre tid upplever jag henne som en hund som på många sätt är väldigt enkel – men som också behöver rätt människa. Hon behöver någon som är hundvan, lugn och trygg och som har förståelse för känsliga hundar, rehab och mental aktivering. Får hon det, är jag helt övertygad om att hon kommer fortsätta utvecklas och blomma ut ännu mer. Den som adopterar Zorba kan skatta sig lycklig och får en helt magisk bästa vän – Zorba är otrolig och har oändligt mycket kärlek att ge.”