Värd att vänta på

Det finns ett stort mörkertal när det gäller hur många hundar som smugglas in i Sverige varje år, och det är därför svårt att ange en exakt siffra. Det vi kan utgå ifrån är den statistik som rör de fall som faktiskt upptäcks.

Under 2023 stoppade Tullverket 326 hundar i samband med misstänkt eller konstaterad smuggling. Mellan januari – maj 2024 hade Tullverket stoppat 159 hundar vilket indikerar på att trenden inte minskar.

Siffrorna visar endast de hundar som upptäcks av myndigheterna, vilket innebär att det verkliga antalet sannolikt är betydligt högre.

När hundar stoppas vid gränsen på grund av misstänkt eller konstaterad smuggling kan olika åtgärder bli aktuella, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet och vilka regler som har överträtts. Hundarna kan återsändas till avsändarlandet, sättas i karantän eller, i vissa fall, avlivas.

Under 2023 stoppade Tullverket totalt 326 hundar vid den svenska gränsen. Av dessa avlivades 12 hundar, 293 hundar återsändes och 3 hundar placerades i karantän.

Avlivning kan beslutas när det bedöms att det finns allvarliga risker för smittspridning, till exempel om hunden saknar korrekt dokumentation, vaccinationer eller bedöms kunna bära på allvarliga sjukdomar, exempelvis rabies, som utgör en risk för både djur och människor. Beslutet kan också fattas om hundens hälsotillstånd är så dåligt att annan hantering inte anses möjlig.

Besluten fattas av ansvariga myndigheter utifrån gällande lagstiftning, med fokus på smittskydd, djurhälsa och allmän säkerhet.

.

Rabies är en dödlig virussjukdom som drabbar både djur och människor och som saknar botande behandling. När symtom väl uppträder leder sjukdomen nästan alltid till döden, vilket gör det avgörande att rabies inte förs in i Sverige.

Om smittan skulle introduceras i svensk natur finns risk att den etablerar sig och sprids vidare, bland annat via vilda djur. Det skulle få allvarliga konsekvenser för djurvälfärd, folkhälsa och samhällssäkerhet.

Sverige har varit fritt från rabies hos djur sedan 1886, tack vare strikta införselregler. Med initiativet ”Värd att vänta på” vill vi på Hundstallet lyfta särskilt den ökade risken kopplad till illegal införsel och hundsmuggling, där hundar som tas in illegalt ofta saknar korrekt vaccination och dokumentation. Att förebygga rabies handlar därför om att skydda både djur och människor i hela landet.

Den främsta orsaken till hundsmuggling är pengar i kombination med hög efterfrågan, särskilt på valpar. Hundsmuggling har blivit ett lukrativt sätt att tjäna svarta pengar, där kriminella aktörer utnyttjar människors vilja att köpa hund snabbt.

Det är dock inte bara valpar som smugglas in, utan även vuxna hundar och tikar. Tikar förs ofta in i landet för att användas som avelsdjur eller för att vilseleda köpare genom att utges för att vara mamma till olika smugglade valpar som säljs i Sverige.

För köpare som inte är tillräckligt pålästa kan det vara svårt att avgöra om en hund är seriöst uppfödd eller smugglad, särskilt när försäljningen sker via annonser och sociala medier. Smuggelhundar saknar ofta korrekt dokumentation, vaccinationer och hälsokontroller.

Samtidigt är straffen för hundsmuggling relativt låga i förhållande till de vinster som kan göras. Även grov hundsmuggling leder ofta till straff på omkring sex till nio månaders fängelse, vilket bidrar till att brottet fortsätter trots de allvarliga konsekvenserna för hundarnas välfärd.

Hundsmuggling innebär illegal handel med hundar och är en form av kriminalitet som omsätter stora summor varje år. Det är ett omfattande problem som orsakar stort lidande för både hundar och människor och som har en tydlig negativ påverkan på samhället i stort.

Hundsmuggling är i praktiken ett systematiskt djurplågeri. Både valpar och vuxna hundar drabbas, liksom tikar som utnyttjas som avelsdjur under svåra förhållanden. Många smuggelhundar föds upp i så kallade valpfabriker, där de saknar skydd från lagar och tillsyn. De transporteras ofta långa sträckor under mycket bristfälliga förhållanden, exempelvis i trånga utrymmen, utan tillgång till vatten och med dålig ventilation. Lidandet kan vara så stort att hundar ibland behöver avlivas.

Bakom hundsmugglingen står organiserad kriminalitet, där stora vinster görs på att systematiskt föda upp, transportera och sälja hundar. Därför är hundsmuggling inte bara ett djurskyddsproblem, utan också en del av den organiserade brottsligheten.

Hundsmuggling utgör även ett allvarligt samhälls- och smittskyddsproblem. Smuggelhundar riskerar att bära på olika sjukdomar, där den obotliga och dödliga virussjukdomen rabies är den allvarligaste. En spridning av rabies skulle få förödande konsekvenser för både djur och människor. Köpare av smuggelhundar riskerar dessutom att få hem en hund med allvarliga hälsoproblem eller beteendestörningar, vilket kan få långtgående konsekvenser för både familjen och omgivningen.

Det finns i dag flera lagar som berör hundsmuggling, bland annat lagstiftning som skyddar djur från lidande samt regler kring import, smittskydd och handel. Det som saknas är dock ett samlat och gemensamt regelverk inom EU som effektivt skyddar hundarna. Ett förslag till gemensam EU-lagstiftning för djurskydd diskuteras för närvarande i EU-parlamentet. Om det antas finns stora möjligheter till förbättrat djurskydd i både EU och Sverige.

Förslaget innebär bland annat obligatorisk ID-märkning av alla hundar och katter inom EU samt registrering i nationella register som är tillgängliga på EU-nivå. Det skulle göra hundar spårbara över nationsgränser, försvåra illegal handel och bidra till att minska hundsmugglingen.

Hundstallet arbetar för att stärka hundars välfärd och ser i sin verksamhet en tydlig ökning av hundar med oklar bakgrund, utan ID-märkning eller med bristfällig dokumentation. Detta innebär stora risker, inte minst kopplat till smittskydd. Rabies är en dödlig sjukdom, och osäkerhet kring en hunds ursprung kan leda till svåra beslut som avlivning eller isolering i karantän, vilket innebär stort lidande för hundarna och påverkar även arbetsmiljön för våra medarbetare.

Vi ser att spårbarhet är avgörande för att skydda hundarna och minska onödigt lidande. Därför engagerar sig Hundstallet aktivt i arbetet mot hundsmuggling och för tydligare regler, ökad kunskap och ett starkare förebyggande arbete.

Som en del av detta startade vi initiativet Värd att vänta på, med syftet att uppmärksamma problematiken kring hundsmuggling, stärka kunskapen hos blivande hundköpare och påverka beslutsfattare att verka för starkare EU-lagstiftning om välfärd och spårbarhet för hundar. Under kampanjen samlade vi in över 14 000 namnunderskrifter, som den 6 december 2024 överlämnades till Sveriges EU-politiker för att visa det breda engagemanget hos allmänheten för att stoppa hundsmuggling och det systematiska djurplågeri som det innebär.

Rabies förekommer i dag inte längre i de flesta länder inom EU, tack vare långsiktiga och strategiska bekämpningsprogram. Samtidigt är situationen fortfarande skör, eftersom EU gränsar till länder i östra Europa som klassas som högriskområden för rabies. De vanligaste förekommande länderna hundar smugglas in från är är Litauen, Polen, Ungern, Rumänien, Ryssland och Serbien.

Det säkerhetspolitiska läget i regionen har också påverkat smittskyddsarbetet. Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 har bidragit till försämrade förutsättningar för kontroll och vaccination, vilket ökar risken för smittspridning – särskilt i samband med illegal införsel av djur.

Rabies är en dödlig virussjukdom som kan drabba både djur och människor, och därför är förebyggande åtgärder, gränskontroller och korrekt vaccination avgörande. Hundstallet lyfter detta som en viktig anledning till varför hundsmuggling innebär stora risker, både för enskilda djur och för djur- och folkhälsan i stort.

Mer fördjupad information om rabies och dess konsekvenser finns hos Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt i Hundstallets egen artikel om den dödliga virussjukdomen rabies. 

Genom initiativen Värd att vänta på och Valprörelsen vill Hundstallet bidra till att minska hundsmugglingen och förbättra hundars välfärd, både i Sverige och inom EU. Målet är att belysa den allvarliga problematiken med hundsmuggling, som är ett systematiskt djurplågeri och ett växande samhällsproblem.

En central del i initiativen Värd att vänta på är Valprörelsen där vi hoppas kunna öka kunskapen hos blivande hundköpare. Genom att sprida information om riskerna med smuggelhundar och vikten av att göra trygga och genomtänkta hundköp vill Hundstallet minska efterfrågan på illegalt införda hundar. När färre köper smuggelhundar minskar också incitamenten för den kriminella handeln.

Initiativen syftar även till att påverka beslutsfattare på EU-nivå. Genom namninsamlingen inom Värd att vänta på ville Hundstallet visa Sveriges EU-politiker vilket brett stöd det finns för den EU-förordning om välfärd och spårbarhet för hundar och katter som för närvarande behandlas i Europaparlamentet. Förslaget innebär bland annat bättre möjligheter att spåra djur över nationsgränser, vilket är avgörande för att motverka hundsmuggling.

Värd att vänta på och Valprörelsen är partipolitiskt obundna initiativ och är inte knutna till något politiskt parti eller enskilda politiker. Samtliga samarbeten och all kommunikation, inklusive samarbeten med influencers som Therése Lindgren, sker pro bono, utan ekonomisk ersättning. Therése Lindgren har själv erfarenhet av att omedvetet ha köpt en smuggelhund, och samarbetet syftar till att sprida kunskap, öka medvetenheten och minska risken att fler hamnar i samma situation.

Initiativen stöds även av flera aktörer inom djurvälfärd och veterinärmedicin, däribland Sveriges Veterinärförbund och Djurskyddet Sverige. Tillsammans vill vi bidra till starkare lagstiftning, ökat samarbete mellan berörda aktörer och bättre skydd för hundar.

Det finns flera tecken som kan tyda på att en hund är insmugglad. Om något känns fel är det viktigt att ta din magkänsla på allvar och avstå från köp. Några vanliga varningssignaler är:

• Säljaren vill träffas på en neutral plats, till exempel en parkeringsplats, i stället för i hemmet där hunden är uppfödd.

• Det går inte att få fler bilder eller filmer på valpen än de som finns i annonsen.

• Säljaren ställer inga frågor till dig. En seriös uppfödare vill veta hur hunden kommer att leva och ställer krav på köparen.

• Du får inte träffa tiken (mamman) eller valpens syskon, eller så saknas tydlig information om dem.

• Köpehandlingar är ofullständiga eller saknas, eller så framgår inte säljarens fullständiga namn, adress och telefonnummer.

• Tiken går inte att hitta i det centrala hundregistret.

• Valpen säljs till ett betydligt lägre pris än vad som är normalt för rasen.

• Flera valpar från olika kullar, raser eller åldrar säljs samtidigt från samma säljare eller plats.

• Säljaren saknar fast telefonnummer eller använder oregistrerade kontantkort i annonser.

I vissa fall uppger säljaren att valpen är importerad men att allt är i sin ordning eftersom den är rabiesvaccinerad och har EU-pass. Det är viktigt att känna till att en valp tidigast får föras in lagligt till Sverige vid 15 veckors ålder (undantag gäller endast Norge). Detta eftersom rabiesvaccination tidigast kan ges vid 12 veckor och därefter krävs en väntetid på minst 21 dagar. Är valpen yngre än 15 veckor har den inte importerats enligt gällande regler.

Vissa raser är också överrepresenterade inom hundsmuggling, bland annat fransk bulldogg, pomeranian, malteser, bichon frisé, American Bully (alla storlekar) samt olika små blandraser. Det förekommer även att blandraser säljs via aktörer eller organisationer som påstår sig ”rädda” hundar.

Som privatperson kan du göra stor skillnad genom att göra välinformerade hundköp och sprida kunskap vidare. Hundsmuggling drivs av efterfrågan – om färre köper smuggelhundar minskar också incitamenten för den illegala handeln. För mer vägledning rekommenderar vi vår Valpkompass för tryggt hundköp samt information från Jordbruksverket. 

För att göra ett tryggt hundköp och minska risken att köpa en smuggelhund är det viktigt att vara påläst och noggrann. Några grundläggande råd är:

• Ställ frågor tidigt. Fråga säljaren om hundens bakgrund, uppfödning och dokumentation redan via telefon eller mejl. Det är lättare att avstå innan man träffat hunden.

• Kräv fullständig dokumentation. Begär köpeavtal, veterinärbesiktning (max 7 dagar gammal), vaccinationsintyg och friskhetsintyg. Kontrollera att säljarens namn, adress och telefonnummer stämmer och att du har kontakt med den faktiska uppfödaren. Köp aldrig valp via mellanhänder.

• Träffa valpen i hemmiljö. Du ska alltid få träffa valpen tillsammans med tiken och gärna syskonen, i den miljö där de fötts upp.

• Kontrollera ID-märkning. Hundar över fyra månader ska vara ID-märkta. Chipnumret ska framgå av veterinärintyget och följa med köpet.

• Var extra noggrann vid import. En valp kan inte föras in lagligt i Sverige före 15 veckors ålder (undantag Norge). Rabiesvaccination ges tidigast vid 12 veckor och kräver 21 dagars väntetid. Begär att få se alla införselhandlingar och kontrollera dem noggrant.

• Betala säkert. Betala aldrig kontant. Betala endast till den person du haft kontakt med, begär legitimation och se till att köpeavtalet är korrekt ifyllt med fullständiga uppgifter.

• Var uppmärksam på varningssignaler. Lågt pris, möte på allmän plats, avsaknad av mamma-tik, kuperade öron eller svans (förbjudet i Sverige) och otydliga kontaktuppgifter är tydliga varningstecken.

Om säljaren inte accepterar dessa grundläggande krav bör du avstå från köpet. Seriösa uppfödare förstår att detta är standard vid försäljning.

Om du misstänker att du köpt en smuggelhund

Om du, en veterinär eller en myndighet misstänker att hunden är insmugglad kan nästa steg bli provtagning, till exempel blod- eller avföringsprov, för att utesluta smittsamma sjukdomar som rabies. Du kan också bli ålagd hemkarantän i upp till fyra månader. I vissa fall, om hunden är sjuk eller bedöms utgöra en smittorisk, kan avlivning bli aktuell.

Har köpet skett i god tro är det inte straffbart att kontakta myndigheter i efterhand. Det är däremot ett brott att medvetet köpa en illegalt införd hund, vilket kan leda till böter eller fängelse. Grov hundsmuggling kan ge 6 månader till 6 års fängelse.

Om du misstänker att din hund är smugglad ska du kontakta Jordbruksverket och Tullverket. Det är viktigt för att skydda både dig själv, andra människor och djur från smittor och konsekvenser av en traumatisk uppväxt hos hunden. Att anmäla misstankar minskar risken för att fler drabbas.

För mer vägledning rekommenderas även Hundstallets Valpkompass för tryggt hundköp samt information från Jordbruksverket.

Hundstallet har strikta rutiner för att säkerställa att de hundar som omplaceras inte är smugglade och inte utgör någon smittskyddsrisk. Vårt arbete sker alltid i nära samverkan med berörda myndigheter.

Om vi tar emot en hund med oklar bakgrund, bristande ID-märkning eller ofullständig dokumentation kontaktar vi omedelbart ansvarig myndighet. Hunden hanteras då enligt särskilda smittskyddsrutiner och placeras i en karantänliknande uppstallning i väntan på utredning och beslut. Under denna period får hunden inte hanteras eller rastas på vanligt sätt, har ingen noskontakt med andra hundar och hålls isolerad för att minimera smittorisk. Om hantering ändå krävs sker det enbart av rabiesvaccinerad personal med skyddsutrustning.

Hundstallet larmar alltid myndigheter vid misstanke om illegal handel eller hundsmuggling och följer de beslut som fattas. Endast hundar som har utretts fullt ut och fått godkännande av berörd myndighet kan bli aktuella för omplacering.

På så sätt säkerställer vi att de hundar som lämnar Hundstallet till nya hem är kontrollerade, trygga och godkända, med både hundarnas och samhällets säkerhet i fokus.

Hundsmuggling innebär allvarliga risker för de hundar som drabbas. Smugglade hundar kommer ofta från bristfälliga uppfödarmiljöer och utsätts för plågsamma transporter, vilket leder till både fysiskt och psykiskt lidande. Det är vanligt att dessa hundar utvecklar beteendeproblematik till följd av tidig stress, rädsla och brist på trygg socialisering.

Smugglade hundar löper också en förhöjd risk att bära på smittsamma sjukdomar, eftersom de ofta saknar korrekt vaccination, avmaskning och veterinärkontroller. Detta utgör inte bara en fara för hunden själv, utan även för andra djur och människor. Sjukdomar som i dag inte förekommer i Sverige, exempelvis rabies, kan få mycket allvarliga konsekvenser om de förs in i landet.

I vissa fall är hundarna så sjuka eller traumatiserade att de inte går att rädda. Vid misstanke om eller konstaterad smittsam sjukdom kan avlivning bli nödvändig av smittskyddsskäl, för att skydda både samhället och andra djur. Dessa beslut är alltid mycket svåra men fattas utifrån ett övergripande ansvar för djur- och människors säkerhet.

Det finns inga smuggelhundar som ”mår bra” i egentlig mening. Hundsmuggling är ett systematiskt djurplågeri, där hundarna utnyttjas ekonomiskt och utsätts för stort lidande redan från början. Smugglade hundar är inte räddade hundar – de är offer för en illegal handel som orsakar långvarig skada och i vissa fall leder till att hunden inte kan ges en framtid.