”Telefonen ringde en dag i somras.
– Hej, det är Mathias från Hundstallet i Skåne. Du hade anmält intresse för Chili.
Vi hade upptäckt Hundstallet för länge sedan och brukade regelbundet gå in och titta på de aktuella hundarna. Men mest av nyfikenhet och omtanke. Förra hösten hade vi tvingats ta bort vår gamla hund Asta pga ålder och de krämpor som gamla stora hundar drabbas av, och jag gissar att vårt intresse för Hundstallet ökade en del därefter. Vi började nämligen prata om att hitta en ny hund, men ingen av oss var intresserad av att uppfostra en valp igen. Hellre en unghund. Eller en vuxen hund som behövde ett nytt hem. En kväll här i soffan i Örebro satt vi och bläddrade igenom hundarna. Vi hade sett Chili ett par gånger tidigare, men eftersom hon fanns nere i Skåne hade vi inte tänkt så mycket mer på henne. Men den här gången gick vi in och läste texten ordentligt, och tittade på bilderna för att försöka få en uppfattning av vilken typ av hund hon kunde vara. Alltså inte rasmässigt för det står ju på sidan, utan mer vilken typ av personlighet hon kunde tänkas ha. Och den här gången så fyllde vi för första gången i en intresseanmälan på Hundstallet.
Veckorna gick, och vi började alltmer glömma bort att vi anmält intresse för Chili (och ytterligare en hund på Hundstallet) eftersom vi inte hörde något. Antagligen får de in massvis av ansökningar tack vare tv-programmet Bagges hundar”, tänkte vi.
Men så ringde Mathias den där dagen i somras.
Två veckor senare satt vi i bilen på väg från Örebro till Skåne. Vi hade lagt upp resan som en liten semesterutflykt med ett extra stopp i Staffanstorp. Väl nere vid Hundstallet var det lite nervöst. Hur skulle det gå? Skulle Chili tycka om oss? Skulle vi tycka om henne? Tänk om hon var alltför reserverad, eller till och med skulle ogilla oss? Mitt under samtalet med Mathias släpper en av hundskötarna in Chili i rummet där vi sitter. Hon var precis som beskrivningen på hemsidan. Ganska så reserverad till en början mot oss främlingar, men med lite godis i händerna så blev vi mer intressanta. En timme senare – efter ett försök till promenad med en väldigt bestämd och envis hundfröken, och en stunds intensiv lek med bollar och rep – så var det inga tveksamheter längre. När vi väl lärt känna varandra var det ingen hejd på kramar och pussar från Chili. Alla – det vill säga vi, Mathias och kollegorna på Hundstallet, och jag tror även Chili också – tyckte att det blev en riktigt en bra matchning. Eftersom vi rest ganska långt för att träffa Chili, och hon dessutom suttit alltför länge på Hundstallet, kom vi överens om att vi skulle ta med oss henne hem redan nästa dag. Semesterplanerna gjordes om, och redan nästa kväll kunde Chili ta sitt första upptäckarvarv i sitt nya hem.
Under de följande dagarna och veckorna växte Chili in vår lilla familj på ett fantastiskt sätt. Maken till smart och lättlärd, social och kärvänlig hund, får man leta efter. Vi kunde konstatera att hon hade precis så mycket personlighet som vi misstänkte, till exempel att:
- Chili är både både morgontrött och kvällstrött. Alltför tidiga eller sena promenader avslutas ofta på gräsmattan utanför huset. Sedan ska hon hem och sova igen. Och det är inte öppet för förhandling. Men från förmiddag till tidig kväll kan vi gå hur långt som helst.
- hon inte gillar dåligt väder. Trädet precis utanför porten duger alldeles utmärkt om det regnar.
- hon är en hund som älskar skogen. Långpromenader längs nya stigar, eller svampletande med husse och matte, är bland det bästa som finns.
- Chili inte är helt förtjust i löpspåret, men om husse och matte springer tillsammans så är det okej.
- för att släppa in nya människor här i lägenheten så är det viktigt att alla hälsar ordentligt och ger henne en kram. Och då menar Chili alla!
- men hon älskar pizza, sin gula boll, och att få mysa mellan husse och matte i soffan framåt kvällen.
- och får dessutom väldigt många komplimanger från främlingar på stan över hur fin hund hon är.
Nu närmar sig vintern, och här uppe i Örebro så kan det faktiskt bli snö på vintrarna. Det ska bli spännande att se vad vår skånska lilla Chili tycker om det.
Hälsar Chili, Therés och Ola”