Månadens hund juni 2019 – Ziggy

Inte en till terrier, det skulle jag inte sagt… Jag hade redan en omplaceringshund (inte från hundstallet) som har varit rädd för allt, envis som få och vill bara lära sig saker när han har lust. Jag själv är en träningstokig hundnörd som vill hålla på med de flesta sporter och aktiveringar för hund. Därför skulle nästa hund inte vara en envis terrier utan en samarbetsvilligare ras. Jag satt på ett hotell i Thailand, tittade på Instagram och där fanns han, min blivande vän, kollega, och tränings-/tävlingskompis allt kändes så rätt MEN det var ju en terrier, Jack Russell terrier… jag fick helt ärligt fundera ett tag samtidigt som jag vet att valpar inte är så långvariga på Hundstallet så kände att jag var under press. Efter ett par dagar bestämde jag mig för att skicka in en intresseanmälan, vad gör det, vad är chansen att just jag blir utvald? Skickade ett meddelande till min kompis och frågade om hon kunde vara referens och såklart kunde hon det. Det gick inte många timmar innan jag fick ett meddelande av henne där hon skrev, ”De har ringt, frågat massor och jag tror du har en chans”. Några nervösa timmar senare fick jag ett mail, jag var utvald, jag skulle ringa när jag kom hem från semestern ett par dagar senare och vi skulle prata mer.

Inte ens en vecka från att jag sett bilderna på valparna och känt att en av er ska bli min nya vän och kollega ringde jag det där nervösa samtalet. Jag fick svara på några frågor och tillslut sa de, ”Det här känns så bra, när vill du komma och hälsa på?” Egentligen var svaret, Nu men enda problemet var att min vuxna hund, Zorro, var i Småland  så det fick bli dagen efter. Jag åkte ner på en snabbvisit till Småland och hämtade Zorro eftersom vi ville att han skulle få vara med och träffa sin nya kompis. Efter någon timme hemma var det äntligen dags, vi åkte till hundstallet, jag, Zorro och min mamma. Vi fick gå in i ett rum och gå igenom lite praktisk information, sen var det äntligen dags att få träffa honom. Eftersom det regnade ute så tog vi mötet inomhus i ett rum på hundstallet. Jag, Zorro och mamma väntade spänt och jag var så förväntansfull. Sedan kom han lilla Grodan/Pepsi och det var kärlek vid första ögonkastet. Zorro verkade också tycka att han var lite rolig men han förstod kanske inte att vi skulle ta hem honom… Jag fick frågan om han fick följa med oss hem och självklart, jag skulle inte kunna lämna honom.

Jag hade inte berättat för någon mer än mamma, min kompis som var referens, mormor, morfar och min ena morbror om nytillskottet så väl hemma blev det ett projekt att få en bra bild på vildingen och sedan la jag ut honom på Instagram och Facebook med texten ”Världens bästa impulsköp”. Jag brukar även kalla det för världens mest planerade impulsköp eftersom jag har velat ha en valp sen jag var typ 1 år. Det tog inte många minuter innan min chef ringde och frågade om jag skaffat valp och ja, jag kunde inte neka något men som tur var var hon såååå glad och nästan lite besviken att hon själv var på semester och inte kunde få träffa honom samma dag 😉

Jag visste från början att jag ville döpa om honom men det var inte helt lätt. Efter att par dagar kom min ena moster med förslagen Zigge och Ziggy. Zigge hade jag tänkt på själv men det är så vanligt och min hund var speciell. Några dagar till gick och jag märkte att jag använde Ziggy så det fick bli hans namn, Ziggy Stardust som den stjärna han är.

Omplaceringshundar och Hundstallets jobb är något jag verkligen vill stödja men eftersom jag arbetar som hundinstruktör på heltid och har med mig hundarna på jobbet så är det inte många hundar som kan få ett hem hos mig då många inte skulle må bra av att umgås med nya hundar nästan varje dag. Därför fungerar det i stort sätt bara att ta en valp som jag har möjlighet att forma och vänja vid att vara med på jobbet.

Jag började faktiskt jobba bara några dagar efter han hade kommit hem så Ziggy fick vänja sig snabbt vid att vara med på jobbet. I början var det faktiskt inga större problem, han vande sig snabbt, roade sig själv eller sov medan jag höll kurser och privatlektioner. Ju äldre han blev desto mer vaken blev han och han är mer med på vad som händer nu och tycker att det är lite jobbigt att andra hundar får träna med hans matte men det börjar vända igen.

Zorro hade nog lite blandade känslor om Ziggy i början, han var en bra och trygg kompis ibland men oftast bara en jobbig terriervalp. Plötsligt en dag, strax efter att  Ziggy hade fyllt sex månader, var han en rolig kompis som man kunde leka med enligt Zorro. Nu leker de nästan varje dag gärna flera gånger om dagen. En annan fördel för Zorro är att jag nu kan gå mina utbildningar och kurser med Ziggy, Zorro har aldrig tyckt att det har varit speciellt roligt att gå på kurs med mig men nu slipper han det. Ziggy och jag har gått valpkurs, apportering och flera kurser som har varit kompetensutveckling för mig, det är att förena nytta med nöje på hög nivå.

Som jag redan skrivit är jag en riktigt hundnörd och vill hålla på med de flesta sporter men mitt första mål var förutom vardagslydnaden även lek och belöning. Under hans första 11 månader fokuserade jag i stort sätt bara på att han ska älska sina belöningar och på så sätt har jag lättare att motivera honom till att göra olika övningar. Ska vi nå mina mål, vilket är tävling på hög nivå, måste han vara motiverad att jobba oavsett sport. Mina planer just nu är att börja tävla Nose Work och rallylydnad  i sommar/höst och så småningom även agility och tävlningsydnad. Jag är även en trixnörd så vi tränar även mycket trix, hantering och kroppskontroll. Som den Jack Russell han är så älskar han att spåra så vi lägger lite spår ibland och får se om det leder till att han blir en eftersökshund eller att vi bara gör det på skoj. Ju mer vi gör tillsammans desto bättre relation får vi och han blir bara mer och mer motiverad. Han älskar att träna och jag med så det kommer bli bra det här.

Jag har ju även skrivit att han är min blivande kollega. Dels kommer han få vara med mer och mer på kurser och visa fler och fler övningar. Min förhoppning är även att han ska kunna hjälpa hundar som inte har haft turen att lära sig bra hundspråk. Mitt arbete förenklas så mycket om jag kan ha med mig en hund som jag vet kan prata bra hundspråk och även lära andra hundar bra språk så det hoppas jag på, lika mycket som fina tävlingsresultat.

När vi inte tränar eller jobbar så älskar han att leka med sina leksaker och bästa leken är ”Klara, Färdiga, KÖR” där man inte får ta leksaken förrän jag säger ”Kör”. Självklart hinner vi även med långa härliga promenader, mys och vila så han orkar med vårat liv.

Jag är så tacksam att jag fått förtroendet för Ziggy, han passar så bra in i mitt liv, utvecklas för varje dag och jag tycker att det ska bli väldigt roligt att följa hans resa för jag tror att det kommer bli en väldigt rolig resa.

Tack hundstallet hälsar Rebecca och Ziggy!

NYHETSBREV
Prenumerera på vårt nyhetsbrev.