Hon hade varit instängd i ett år när hon räddades. Men bakom den smutsiga, hoptovade och avstängda ytan fanns en kärleksfull och glad hund som bara väntade på att få komma ut. Idag har Chili ett nytt hem i Östersund, där hon är familjens solstråle.
text och bild: Karin Wallén
När hon kom var hon en hund i en bubbla. Vi trodde hon var döv. Hon var helt tyst och hon reagerade inte när någon kom eller gick. Hon var liksom avstängd, säger Anette.
Det har varit flera ”första gången”-ögonblick sedan dess. Bland annat den där gången det började röra sig lite i halsen, och ett ljud kom. Chili såg lika förvånad ut som alla andra när det hände. En härlig personlighet har börjat blomma ut i den lilla cocker spanielkroppen. En glad och kavat liten typ, som älskar att vara ute, men också att bara vara nära sina människor. Hon kryper gärna upp i famnen på Jan eller Anette, som är hennes familj sedan mitten av maj.
Deras border terrier Malte hade dött tre år tidigare vid en ålder av 14 år, och pratet om att skaffa en ny hund hade börjat bli allvar. Men de ville inte börja om med valp eller unghund.
Anette var den som höll ett öga på Hundstallet för att se vilka hundar som fanns där.
– Jag hade sett vilket suveränt arbete Hundstallet gör med hundarna. De kör med öppna kort när det gäller hundarnas speciella behov och ger stöd och råd. Och de här hundarna behöver ju oss.
Anette och Jan hade redan anmält intresse för några hundar innan Chili dök upp på hemsidan.
Hela hennes historia kände hon inte till just vid det tillfället. Men det tog bara någon timme innan Anna på Hundstallet ringde upp och förklarade vad Chili hade varit med om.
Svårt vanvårdad
Hon hade räddats från en miserabel tillvaro. Uppskattningsvis hade hon inte varit ute på ett år. Hon var smutsig och luktade cigarettrök, hade svår urininfektion och en päls som var helt hoptovad.
Eftersom pälsen fått växa vilt utan att vårdas var den så hoptovad runt tassarna att själva trampdynorna inte längre syntes. Inne i tovorna fanns övervuxna klor som borde ha klippts för länge sedan.
Chili togs direkt till veterinär där hon blev rakad under bedövning. Fram trädde en söt liten hund – vänlig och snäll, men omusklad och med känsliga trampdynor som var ömma att gå på. Eftersom hon inte gått på trampdynorna på länge hade hornlagret förvuxit på vissa trampdynor, medan andra var uppluckrade av fukt.
Två veckor efter att Anette haft den första kontakten med Hundstallet angående Chili åkte hon och Jan till Stockholm för att träffa henne. Det var ett möte som sent kommer att glömmas.
De satt i besöksrummet när Chili släpptes in. Hon tassade runt och nosade och kollade en stund, innan hon gick fram till Anette. Hon klättrade upp med framtassarna mot stolens armstöd och sträckte fram huvudet.
– Så jag lutade ner huvudet mot hennes. Och plötsligt satt vi där, panna mot panna och hade en liten stund för oss själva. Då visste jag. det här kommer att gå bra.
Väl hemma i huset i Östersund började de försiktiga stegen mot framtiden. Anette kallar det skämtsamt för ”Mulle-rehab”. Eftersom Chili inte hade mycket till muskler började de långsamt, med korta promenader som förlängdes steg för steg ut i skogen som ligger alldeles runt hörnet från villatomten.
Men det fanns också annat som stegvis fick utvecklas. Chili var visserligen en mysig och glad hund, men också lite stängd.
– Hon fann sig i allt, utan protester. Men hon var inte aktivt handlande som hon är idag, säger Jan.
Började leka
– En milstolpe var när hon lekte för första gången. Jag sparkade kottar, och hon började skutta! Tidigare hade hon bara tittat, som om hon inte fattade, säger Anette, och fortsätter:
– Kommer du ihåg när hon fick sitt första tokryck? Vi trodde hon hade blivit biten av en geting eller något, innan vi insåg att hon faktiskt sprang som en galning för att hon lekte.
Efter några månader med dagliga promenader har hon nu musklat på sig, men det märks att bakbenen har påverkats det instängda livet.
– Hon har en felställning i baktassarna som verkar komma från att hon inte kunde röra sig ordentligt under den där tiden. Det har rätat upp sig mycket bättre tack vare att hon fått muskler, men hon har fortfarande lite problem där som vi ska titta på, säger Anette.
Att hoppa upp i soffan klarade hon inte i början och att gå upp för trappor är fortfarande lite besvärligt. Men utöver det fysiska har det aldrig varit några problem med Chili sedan hon flyttade till sitt nya hem i Östersund. Hon är trevlig både med människor och hundar. En mysig sjuåring som älskar att pussas och mysa, men också blivit allt mer livlig på promenaderna.
När vi går ut för en promenad är det fullt ös ut över ängen. Med frihet och natur under tassarna.
