FREJA
Ras: Siberian husky.
Ålder: 3 år.
Bor: Hos Agneta och Lars (som intervjuas) utanför Stockholm.
Varför föll ni för just Freja?
Det var på Hundstallets julmarknad förra året. Vi var där för att kika lite på en fin schäfertik vi hade sett på hemsidan, men hon var tydligen för rädd för att gå upp på scenen där några av hundarna skulle presenteras. I stället kom Freja och självsäkert hoppade hon upp. ”Där är hon”, sa vi båda på en gång och tittade på varandra. ”Det är ju vår hund”. Sedan gick vi direkt till tältet där man kunde få en intresseanmälan.
Jag tror att det var jättebra att det blev en husky och inte en schäfer eftersom vi har haft en schäfer tidigare och nu slipper vi jämföra. De är mycket olika och lika fina, fast på olika sätt. De har dock en sak gemensam: de vill båda sova i sängen. Men Freja hoppar inte upp utan att fråga först. Freja kom till Hundstallet på grund av tragiska omständigheter, men hon måste ha fått en bra start i livet eftersom hon är en så fantastisk hund. Hon är lugn, behaglig och harmonisk. Hon trivs med alla människor och barn och kan läsa av andra hundar mycket bra. På Hundstallet hade Freja också ett mycket fint jourhem. Kanske fann hon sin trygghet där. Vi har fått berättat för oss
att jourhemmet till och med checkade in på hotell på Arlanda för att Freja inte skulle bli rädd för fyrverkerier.
Hur var den första tiden?
Så otroligt enkel och självklar. Freja bara flyttade in och det är som om hon alltid har bott här hos oss. Hon är försiktig av sig, men inte rädd. Och hon älskar att promenera och det går jättebra att bara gå med koppel. Med tanke på att rasen är rymningsbenägen kan vi inte släppa Freja lös. För ett tag sedan gick jag till en rastgård med extra högt stängsel och tänkte: nu ska hon få springa och busa lös. Men, det hade hon inte alls lust med. Hon bara nosade lite intill mig. Vi går långa promenader varje dag, den första vid fyra-halvfem på morgonen. Då tittar hon på mig som om hon säger: Ska vi verkligen? När vi väl kommer ut är hon hur pigg som helst. Jag vill gärna ta en ordentlig runda före jobbet.
Freja behöver aldrig vara ensam. Jag/vi tar med henne på allt och min fru Agneta är pensionär och hemma på dagarna. Vi har dessutom tre barn som gärna är hundvakter och en granne som har anmält sig frivilligt.
Vad har ni för framtidsplaner?
Vi åker ofta upp till vårt hus i Hälsingland. Det ligger mitt ute i skogen utan grannar. Vi gillar kyla och snö – alla tre. Jag har cirka ett och halvt år kvar till pensionen och sedan kommer vi att tillbringa ännu mer tid däruppe. Nu får det bli några gånger om året. Jag vill gärna fiska om våren och min fru vill plocka bär och svamp. Freja hänger med på allt. Hon är lätt att ha med och går bra med allt och alla. Ett av våra barnbarn spelar fotboll, så i helgen ska hon få följa med på det. Det är ju utomhus så det passarhenne perfekt. Freja älskar att vara ute.