Q&A Hundstallet  – Värd att vänta på

– Om kampanjen

Q: Vad är Värd att vänta på?
A: Värd att vänta på är ett initiativ mot hundsmuggling från den ideella organisationen Hundstallet.

Q: Vad är syftet med initiativet Värd att vänta på?
A: Syftet med initiativet är att öka medvetenheten om hundsmuggling och dess bakomliggande faktorer, bidra till att fler gör ett informerat val när de köper hund samt trycka på för bättre EU-lagstiftning som försvårar illegal handel med djur. 

Q: Vad är hundsmuggling?

A: Hundsmuggling är illegal handel med hundar. Det är en form av kriminalitet som omsätter stora summor varje år och skapar stort lidande för både hundar och människor. 

Q: Är Värd att vänta på knuten till ett politiskt parti?

A: Nej, Värd att vänta på är inte knuten till något politiskt parti eller enskilda politiker.

Q: Vad är målet med namninsamlingen?
A: Målet med insamlingen är att visa Sveriges EU-politiker vilket stöd det finns för den förordning om välfärd och spårbarhet för hundar och katter som just nu behandlas i Europaparlamentet.

Q: Vilka står bakom namninsamlingen?
A: Bakom namninsamlingen står den ideella organisationen Hundstallet. 

Q: Varför ska jag skriva på namninsamlingen?
A: Just nu behandlas ett förslag om att på europeisk nivå införa ett antal bestämmelser som gör det svårare att smuggla hundar. Det är ett avgörande steg för att färre hundar ska smugglas in i Sverige. Hundsmuggling är ett systematiskt djurplågeri och ökar risken för att rabies kommer in i Sverige, vilket är en obotlig sjukdom med förödande samhällskonsekvenser. Genom att skriva på namninsamlingen ökar du chanserna för att Sveriges EU-politiker stödjer förordningen om välfärd och spårbarhet för hundar och katter som behandlas i EU-parlamentet. Du kan skriva under namninsamlingen här.

Q: Vilka aktörer backar detta initiativ?

A: Initiativet Värd att vänta på stöttas bland annat av Sveriges Veterinärförbund, Djurskyddet Sverige och Therése Lindgren.

Q: Hur kan jag som privatperson hjälpa till att motverka hundsmuggling utöver att skriva på namninsamlingen?
A: Som privatperson kan du hjälpa till genom att göra välinformerade hundköp, se mer här och sprida kunskapen vidare. Hundsmuggling påverkas av efterfrågan – om vi är pålästa konsumenter som inte köper smuggelhundar minskar efterfrågan och därmed även antalet hundar som smugglas in i Sverige. 

Q: Varför samarbetar ni med Therése Lindgren när det kommer till smuggelhundar?
A: Therése Lindgren har personlig erfarenhet av att omedvetet köpa en smuggelhund. Genom att samarbeta med Therése vill vi sprida ordet, belysa problematiken med smuggelhundar, sprida kunskap och minska risken att fler köper en smuggelhund omedvetet.

Q: Har ni betalat någon profil eller influencer för att prata om Värd att vänta på?

A: Nej. Alla samarbeten och all kommunikation via influencers rörande Värd att vänta på sker pro bono, dvs utan ekonomisk ersättning. 

– Om hundsmuggling

Q: Varför är hundsmuggling ett problem?

A: Hundsmuggling är ett systematiskt djurplågeri som drabbar både valpar och vuxna hundar samt har betydande negaitv inverkan på samhället i stort. 

Smuggelhundar föds oftast upp i fruktansvärda valpfabriker, utan tillräckligt skydd från lagar och regler. De transporteras under skadliga förhållanden. Exempelvis i trånga utrymmen, utan tillgång till vatten och undermålig ventilation vilket orsakar lidande för hundarna, ibland till en sådan grad att de behöver avlivas. Även tikar far illa då de nyttjas som avelsdjur. Bakom hundsmugglingen står kriminella personer som gör stora vinster på att systematiskt föda upp och transportera hundar, vilket innebär att hundsmuggling bidrar till organiserad brottslighet.

Hundsmuggling har även stor inverkan på samhället då det ökar risken för spridning av sjukdomar med förödande samhällskonsekvenser. Smuggelhundar riskerar att bära olika typer av sjukdomar, där den obotliga och dödliga sjukdomen rabies är den värsta av dem. Om du köper en smuggelhund löper du risk för att utsättas för dessa sjukdomar, det finns dessutom en ökad risk att den hund du köper är beteendestörd.

Q: Hur många hundar smugglas in i Sverige?
A: Det finns ett stort mörkertal kring exakt hur många hundar som årligen smugglas in i Sverige. 2023 stoppade Tullverket 326 hundar. Den senaste statistiken från Tullverket för 2024 uppger att 188 hundar stoppats i år, detta gäller 1 januari till 30 juni.

Q: Vad är den främsta anledningen till att hundar smugglas in i Sverige?
A: Pengar och efterfrågan.
Hundsmuggling är ett lukrativt sätt att tjäna svarta pengar. Det finns en stor efterfrågan på att köpa hundvalp snabbt och för köpare som inte är pålästa kan det vara svårt att bedöma om en valp är en smuggelhund. Straffen för hundsmuggling är även förhållandevis låga, vilket ökar smugglarnas incitament, exempelvis brukar dom för grov hundsmuggling resultera i sex till nio månaders fängelse.

Q: Är det bara valpar som smugglas in?
A: Nej, det är även tikar/vuxna hundar. Tikarna smugglas in för att användas som avelsdjur och för att lura köpare att tiken är mamma till olika smugglade valpar i Sverige.

Q: Vad kan allmänheten göra för att hjälpa till att stoppa smugglingen av hundar?
A: Som privatperson kan du hjälpa till genom att göra välinformerade hundköp, se mer här, och sprida kunskapen vidare. Hundsmuggling påverkas av efterfrågan. Om vi är pålästa konsumenter som inte köper smuggelhundar minskar efterfrågan och därmed även antalet hundar som smugglas in i Sverige. 

Q: Vad finns det idag för lagar som bekämpar problemet med hundsmuggling?
A: Det finns en rad olika lagar som berör hundsmuggling. Alltifrån lagar som skyddar djur från lidande till lagar som har med import och smittskydd att göra. Det som saknas idag är ett gemensamt grepp inom EU som skyddar hundarna. Ett förslag på en gemensam EU-lagstiftning för djurskydd diskuteras just nu i EU-parlamentet. Går den igenom finns stora möjligheter till förändring och stärkt djurskydd i EU och i Sverige. Bland annat innebär förslaget en obligatorisk ID-märkning på alla hundar och katter inom EU och registrering i ett nationellt register som skall vara tillgängligt på EU-nivå, vilket innebär att alla hundar blir spårbara.

Q: Vad händer med hundar som beslagtas vid gränsen?
A: Hundar som beslagtas vid gränsen får antingen åka tillbaka, sätts i karantän eller avlivas. 2023 var det 326 hundar som stoppades vid gränsen, av dessa var 12 stycken som avlivades, 293 som fick åka tillbaka och 3 som sattes i karantän.

Q: Vilka risker medför hundsmuggling för de smugglade djuren?
A: Plågsamma transporter och uppfödarmiljöer resulterar i stort lidande för djuren. Hundar som förs in i Sverige utan rätt vaccinationer, avmaskning och andra hälsoundersökningar riskerar att föra in sjukdomar i landet som idag inte förekommer här, bland annat rabies. För valpar som växt upp under svåra förhållanden och utsatts för en plågsam transport ökar dessutom risken att utveckla sjukdomar och beteendestörningar. När valparna väl kommer fram till Sverige är de ofta i extremt dåligt skick.

Q: Vem kontaktar jag om jag är orolig för att jag har köpt en smuggelhund?
A: Kontakta Tullverket och Jordbruksverket om du misstänker att du har köpt en smuggelhund.

Q: Måste jag informera Jordbruksverket om jag misstänker att jag köpt en smuggelhund?
A: Ja, du bör kontakta Jordbruksverket. Risken finns att hunden utgör en hälsorisk för dig och din omgivning. Genom att anmäla detta, minimerar du risken att någon smittas eller utsätts för beteende orsakat av en traumatisk uppväxt.

Q: Varför måste jag informera Jordbruksverket om jag tror att jag har en smuggelhund?
A: För att minimera risken att andra hundar, djur och människor smittas av olika sjukdomar, som exempelvis rabies.

Q: Vad händer med min hund om det upptäcks att hen är en smuggelhund?
A: Om du, veterinären eller polisen upptäcker att hunden du köpt är en insmugglad hund är  nästa steg vanligtvis blod- och/eller avföringsprov från hunden för att utesluta att den bär på exempelvis rabiessmitta. Du kan sedan beordras så kallad ”hemkarantän” i upp till fyra månader. Om hunden är sjuk eller befaras bära på smitta kan det bli fråga om avlivning. 

Q: Är det verkligen för hundens bästa om hen behöver avlivas då det visar sig att det är en smuggelhund?

A: Vissa hundar avlivas då de själva är sjuka eller traumatiserade. I fall av smittsamma sjukdomar är avlivning viktigt för att inte utsätta samhället för dödliga sjukdomar, vilket är av intresse för både människor och djur.

Q: Finns det smuggelhundar som blir “bra” behandlade av smugglare?

A: Nej, hundsmuggling är ett systematiskt djurplågeri. Smugglade hundar är inte räddade.

Q: Från vilka länder kommer smuggelhundarna?

A:  De vanligaste länderna som smuggelhundar kommer ifrån är Litauen, Polen, Ungern, Rumänien, Ryssland och Serbien. 

Q: Är det olagligt att äga en smuggelhund?

A: Har köpet skett i god tro kan du inte bli straffad, så det finns ingen anledning att inte kolla upp en hund om du börjat fatta misstankar i efterhand.
Det är dock ett brott och därmed straffbart att medvetet köpa en illegalt införd hund. Påföljden kan bli böter eller fängelse. Grov hundsmuggling kan ge 6 mån till 6 års fängelse.

Q: Vilka varningstecken ska jag vara uppmärksam på?

A: Följande varningstecken bör uppmärksammas. Läs även vår Valpkompass för tryggt hundköp samt mer information hos Jordbruksverket. 

• Säljaren vill stämma träff med dig på en neutral plats, till exempel en parkeringsplats. 
• Det går inte att få fler bilder på valpen utöver de som finns i annonsen. 
• Du får inga frågor från säljaren. En seriös uppfödare kommer att ha frågor till dig och ställa krav på hur du ska ta hand om valpen. 
• Ibland uppger säljaren att valpen är intagen till Sverige från utlandet men att den är rabiesvaccinerad och har ett EU-pass och att allt därmed är i sin ordning. Det är viktigt att komma ihåg att en valp tidigast kan importeras till Sverige vid 15 veckors ålder. Från alla länder förutom Norge måste ett djur vara minst 15 veckor gammalt för att kunna föras in lagligt. Detta eftersom en rabies­vaccination tidigast kan ges vid 12 veckors ålder och det måste ha gått en väntetid på 21 dagar från länder med de lägsta kraven. Om valpen är yngre än 15 veckor är den således inte intagen i enlighet med Sveriges införselregler. 

• Valpen kostar betydligt mindre än vad valpar av den rasen ofta kostar. 
• Du får inte träffa tiken eller valpens syskon. 
• Du får inte kompletta köpehandlingar. 
• Du hittar inte mamma-tiken i centrala hundregistret. 
• Ofta kan det vara så att valpar från flera kullar säljs på samma ställe. Man ska därmed vara extra uppmärksam om valparna ser ut att vara olika ålder eller av olika raser. 
• Det saknas telefonnummer till säljare av smuggelhundar eller så är det enbart oregistrerade kontantkort i säljannonser för valpar. När du köper en valp/hund ska du alltid se till att få en köpehandling där säljarens kompletta personuppgifter med namn, adress och telefonnummer framgår. 

Q: Finns det någon särskild hundras som smugglas mer än andra?
A: Ja, det finns några hundraser som är mer vanligt förekommande: Fransk bulldogg, Pomeranian, Malteser, Bichon frisé, American Bully (alla storlekar) och olika blandningar av små hundar. Det är även vanligt med blandraser via organisationer som påstår sig rädda hundar.

Q: Är smuggelhundar farligare än andra hundar?
A: Det är vanligt med beteedeproblematik på grund av dåliga uppfödarmiljöer och transporter. De löper dessutom en större risk att bära på en smittsam sjukdom. 

Q: Varför är det farligt om rabies sprids i Sverige?
A: Rabies är en dödlig virussjukdom som inte går att bota. Det är mycket viktigt att rabies inte förs in i landet. Om rabies introduceras i svensk natur så kan smittan kvarstå och spridas över landet, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för både människors och djurs hälsa och livskvalitet. Sjukdomen har inte förekommit hos djur i Sverige sedan 1886.

Q: Finns det rabies i Europa?
A: Inom de flesta länder i EU förekommer inte längre rabies tack vare strategiska satsningar på bekämpningsprogram, men situationen är skör då EU gränsar österut till länder som klassas som högriskländer avseende rabies. Det osäkra säkerhetsläget i och med den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 har ytterligare försämrat situationen.
Här finns mer information från Statens Veterinärmedicinska Anstalt. 

Q: Hur ska jag göra för att köpa en hund på ett tryggt sätt och vara säker på att det inte är en smuggelhund? 

A: För att genomföra ett tryggt hundköp och undvika att köpa en smuggelhund finns det flera viktiga punkter att bocka av:

• Ställ viktiga frågor direkt: Var nyfiken och fråga säljaren om alla viktiga delar som bakgrund och köpehandlingar direkt – helst via mejl eller telefon. Det är lättare att backa ur ett köp efter enbart mejl- eller telefonkontakt, när du inte ännu träffat hunden.
• Köpehandlingar: Begär handlingar som visar hundens ursprung, säljarens information, veterinärbesiktning, vaccinationer och friskhetsintyg. Kontrollera att kontaktuppgifterna stämmer och att säljaren är den riktiga uppfödaren. Backa om personen du är i kontakt med säger att den hjälper uppfödaren att sälja valpen. Du ska aldrig köpa en liten valp från någon annan än den som fött upp valpen.
• Veterinärintyg och pass: Be säljaren skicka kopior på veterinärbesiktningsintyget (max 7 dagar gammalt) och hundens pass (om den är importerad) för att verifiera ursprung, födelsedatum och vaccinationer.
• Träffa valp och tik: Möt valpen, dess syskon och tiken i deras hemmiljö för att säkerställa att det är en svensk uppfödning.
• ID-märkning: Hundar över fyra månader ska vara id-märkta. Intyg om chipmärkning ska medfölja köpet och chipnumret ska finnas på besiktningsintyget.
• Import av hund: Om hunden är importerad, skaffa själv kontakt med uppfödaren. Kontrollera stämplar och att införselhandlingarna är korrekta. En valp under 15 veckor kan omöjligt ha förts in i landet lagligt. En utlandsfödd hund ska vara minst 15 veckor för att lagligt kunna införas i Sverige. Rabiesvaccination får ges från 12 veckors ålder och väntetiden efter vaccination är 21 dagar innan man får resa med valpen.
• Betalning: Betala endast till den person du haft kontakt med, undvik alltid kontantbetalning och be om säljarens legitimation. Få ett signerat köpeavtal med säljarens fullständiga kontaktuppgifter. Acceptera inte bara mobilnummer. Många mellanhänder anger bara mobilnummer till ett kontantkort, och ett förnamn. När köpet är genomfört går det inte att spåra säljaren.
• Överlämning: Ta emot hunden i dess hem, inte på allmän plats. Bekräfta hundens ursprung och begär att få träffa valpens mamma.
• Registrering: För svenska valpar, kontrollera att mamman är registrerad i centrala hundregistret.
• Ålder: Köp inte en valp under 8 veckor. Från alla länder förutom Norge måste ett djur vara minst 15 veckor gammalt för att kunna föras in lagligt.
• Dokumentation: För utländska hundar, begär att få se alla införselhandlingar och att dessa följer med vid överlämnandet. Om det är en rashund ska stamtavlan ges vid köptillfället.
• Kupering: Det är förbjudet att kupera öron och svans på hundar i Sverige. En öron- eller svanskuperad hund är inte född i Sverige.
• ID-märkning: Hundar över 4 månader ska vara id-märkta. Om hunden anges vara chipmärkt ska intyg om märkningen följa med vid köpet. Chipnumret ska framgå av besiktningsintyget.

Om säljaren inte vill acceptera ovanstående villkor bör du avstå från att köpa hunden. Låt inte säljaren övertala dig att det är fel att kräva korrekta dokument eller att detta innebär misstro mot säljaren. Alla seriösa säljare, både av renrasiga och blandrashundar, förstår att dessa villkor är standard vid försäljning.

– Om Hundstallet och hundsmuggling

Q: Varför arbetar Hundstallet för att minska antalet smuggelhundar i Sverige?
A: Hundstallet arbetar för en förbättrad hundvälfärd och arbetar aktivt med frågor kopplat till hund i samhället. Hundstallet ser en ökad trend i att allt fler hundar som kommer in till Hundstallet har en oklar bakgrund, är ochippade, oregistrerade eller kommer med dokumentation som inte stämmer. I och med att rabies är en så pass farlig sjukdom, går det inte att ta några risker. För oss är det en lika stor sorg varje gång att tvingas verkställa beslut om avlivning pga smittskydd eller att tvingas se hundvalpar isolerade i karantän i väntan på beslut. Det är både ett stort lidande för hundarna som inte får hanteras och ett arbetsmiljöproblem för de anställda som vårdar hundarna. Vi ser att spårbarheten är nyckeln till att slippa avliva hundar. Hundstallet är också oroade över att allmänheten tar risker när de hittar bortsprungna hundar som de hanterar, inte allt för sällan blir dessa hundar föremål för utredningar kring sin bakgrund och avlivade pga smittskyddsrisker.  

Q: Hur tar ni hand om smuggelhundar på Hundstallet?
A: Om vi får in en hund med oklar bakgrund eller bristande identifikation och dokumentation så larmas myndighet och vi hanterar hunden utifrån smittskyddsrisk. Vi har en speciell hantering av dessa hundar med en karantänsliknande uppstallning i väntan på utredning hos myndighet. Det innebär att hunden inte kan hanteras och rastas under den tiden, den får inte heller ha noskontakt med andra hundar. Om hunden av någon anledning måste hanteras så görs det endast av rabiesvaccinerad personal med skyddsutrustning.  

Q: Kan jag vara säker på att en hund som omplaceras efter att ha varit på Hundstallet inte är en smuggelhund?
A: De hundar som vi omplacerar har utretts och fått godkännande av berörd myndighet. Vi larmar alltid vid misstanke om illegal handel och smuggling.