Samlade mot djursamlande

Det finns inga exakta siffror, men uppskattningar från djurskyddsorganisationer och myndigheter visar att flera hundra fall upptäcks varje år i Sverige – och mörkertalet är stort. Hundstallet ser en ökning av fall där hundar kommer in från sådana miljöer.

Det finns flera olika aspekter som vi vill uppnå med kampanjen Samlade mot djursamlade.

• Väcka debatt om att djursamlande är ett djurvälfärds- och folkhälsoproblem.
• Skapa medvetenhet och ge allmänheten kunskap om djursamlande.
• Påverka politiker och myndigheter att skapa en nationell strategi för att hantera problemet.

Det finns en tydlig djurskyddslag men tyvärr finns det inte tillräckligt med resurser från myndigheter vilket gör att man inte hinner hantera dessa fall innan det har gått för långt. Ofta hinner djuren utsättas för allvarligt lidande innan ingripanden kan göras. Vi menar att det behövs en nationell strategi för att identifiera och hantera djursamlande. som inkluderar tydligare riktlinjer för myndigheter att agera i tid samt effektivare kontaktvägar/samarbete mellan olika instanser.

Hundstallet tar regelbundet emot hundar som omhändertagits från djursamlare. Vi ser till att de får veterinärvård, rehabilitering och omplacering i trygga hem. Vi samarbetar även med polis, länsstyrelser och andra djurskyddsorganisationer i dessa ärenden.

Dela information i sociala medier för att sprida kunskap och engagera sig i debatten, samt skänka bidrag till Hundstallets arbete, så vi kan fortsätta vårt arbete och hjälpa fler hundar från djursamlande.

Du hittar dels våra kampanj-bilder som ni kan ladda ner och dela här Bild 1, Bild 2, Bild 3. Du får även gärna gå med i vår  Facebookgrupp och prata med fler om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att informera fler om problematiken kring djursamlande. 

Djursamlande är en dold djurskyddsproblematik där djur hålls under oacceptabla förhållanden, många gånger utan tillgång till mat, vatten och vård. Samtidigt är det en psykisk ohälsoproblematik, då samlarna ofta lider av psykiska besvär och har svårt att släppa djuren, trots att de inte kan ta hand om dem.

Ni kan även läsa mer om varför djursamlandet är ett problem här 

Vi får in många hundar till våra anläggningar varje år, en del av dem kommer från endjursamlare. Det är personer som tvångsmässigt samlar väldigt många djur, så många att det blir omöjligt att ta hand om dem. Situationen leder till misär för hundarna som inte får sina behov tillgodosedda och tvingas leva i en enormt bristfällig miljö. När hundarna kommer till oss på Hundstallet är många individer i stort behov av vård och rehabilitering. De flesta har inte fått någon miljö- eller socialiseringsträning vilket gör att många är väldigt rädda och osäkra. 

Osynlig grupp

Djursamlande är en sorts samlarsyndrom. Det finns paralleller att dra mellan de som samlar på saker och en person som samlar på djur, men det finns även olikheter. Likt personer som samlar på saker ser man att djursamlare ofta har en historia av psykisk ohälsa, en diagnos eller depression som påverkar samlandet. Det finns ett stigma och ofta starka känslor av skam, vilket gör att det här är en grupp som ofta lever isolerat.

Det finns olika typer av djursamlare och variationer i omfattningen av samlandet. Det leder till att en del djursamlare är svårare att nå och motivera till behandling eftersom de inte själva förstår att de är sjuka. De som är mottagliga för behandling undviker många gånger att ta hjälp för att de förstår att de kommer att bli av med sina hundar. Vilket gör att det här är en grupp som sällan har kontakt med myndigheter eller vården.

Omhändertagande

Länsstyrelsen gör vanligtvis ett omhändertagande av alla hundar när ett djursamlarärendeupptäcks, djurägaren får även djurförbud. En person som samlar på djur klarar inte att skiljas från sina hundar och det skapas ett väldigt starkt ångestpåslag vid tanken på en separation. Många gånger kan det vara så påfrestande för en djursamlare att separeras från sina djur att de till och med har svårt att ta hand om avlidna hundar. Det är därför inte ovanligt att det hittas avlidna djur i bostaden förvarade i exempelvis frysfack. 

Det finns ofta ett omfattande behov av sanering av miljön där ett stort antal hundar har levt isolerat under längre tid. Det är vanligt att hundarna inte får komma ut på promenader, vilket leder till att de uträttar alla sina behov inomhus. Det blir snabbt en hälsoskadlig miljö som ger stora konsekvenser för de som lever där.

Vad säger djurskyddslagen?

Vi har en lag i Sverige Djurskyddslag (2018:1192) den är till för att skydda djuren, där står bland annat:

”1§ Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.

2§ Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att 1. deras välfärd främjas, 2. de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), och 3.beteendestörningar förebyggs. 

4§ Djur ska ges tillräcklig tillsyn.

Djur ska ges tillräckligt med foder och vatten som är av god kvalitet. Foder, vatten och utfodringsrutiner ska anpassas efter djurets behov.”

Djursamlare bryter vanligtvis mot djurskyddslagen på flera punkter, trots det fälls de sällan för brott. Anledningen kan vara att vanvård inte anses vara ett tillräckligt allvarligt brott jämfört med exempelvis djurplågeri eller misshandel av ett djur.

Vad krävs för att hjälpa den här gruppen?

Processen kring djursamlare leder sällan till behandling. Återfallsrisken är 99% vilket leder till att medparten skaffar nya djur kort efter ett omhändertagande. Bristfälliga resurser gör det svårt för myndigheter att göra täta kontroller och ett djurförbud blir verkningslöst i praktiken.

I dagsläget finns lite kunskap om djursamlare. Det finns effektiva behandlingsmetoder för samlarsyndrom, men de riktar sig mot de som samlar på saker. Behandlingen baseras på KBT (Kognitiv beteendeterapi) i kombination med gruppsamtal och täta hembesök av boendestödjare. Behandlingen sker under lång tid. Tidigare var det vanligt med sanering hos samlare, idag vet man att det inte är det mest effektiva sättet då det ofta ger liten eller motsatt effekt. Den bästa metoden är att låta behandlingen ta tid, där personen själv är engagerad i processen.

”Samlarsyndrom kännetecknas av att den drabbade har stora svårigheter att slänga saker så att hemmet blir belamrat och inte kan användas längre. Tillståndet är ofta kroniskt, svårbehandlat, kan leda till vräkning, hemlöshet och stora samhällskostnader. Konsekvenserna gör att personer med samlarsyndrom ofta är i behov av insatser från både psykiatri och socialtjänst men en samordnad insats från dessa två huvudmän saknas.”

Volen Ivanov, Leg. psykolog och docent vid Karolinska Institutet

Rätt sorts stöd och behandling

Skillnaden mellan samlarsyndrom där man samlar på saker och djursamlande är att det av förklarliga skäl inte går att låta en djursamlare ha kvar sina vanvårdade djur i hemmet. Det är därför svårt att undvika att djurägaren får starka ångestkänslor vid omhändertagande och nödvändig sanering av bostaden. Det behövs mer stöd och insatser för att samla upp djursamlare i tidigare skeden för att påbörja behandling. En del i behandlingen av samlarsyndrom som har visat goda effekter är gruppsamtal, där skapas ett sammanhang där många känner sig mindre ensamma och får möjlighet att ta stöd av varandra. Vi tror att en väg framåt är ett ökat samarbete mellan olika myndigheter. Fler resurser möjliggör för tätare uppföljning och stöd, det behövs även mer forskning för att få kunskap om hur man kan hjälpa den här gruppen.

Att starta livet hos en djursamlare innebär innebär många gånger att hundarna inte få den socialisering och omvårdnad som de behöver. När de kommer till Hundstallet kan det vara första gången som de går promenader, får mat och omvårdnad regelbundna tider.

När vi får in hundar från en djursamlare genomgår de en gedigen process innan de är redo för att hitta nya hem. De här individerna är ofta i dåligt skick, både fysiskt och mentalt. Det gör att de är i stort behov av vård och omsorg. Innan hundarna skrivs över till oss är de ett ärende hos länsstyrelsen och då behöver hanteringen av dem följa en viss ordning. Dokumentation kring deras hälsostatus är viktig och utgör grunden i de beslut som fattas rörande deras framtid.

Hundens roll

Vi är ofta närvarande vid hämtningar av hundar som kommer från djursamlare, vårt uppdrag är att så lugnt och respektfullt vi kan, samla in och transportera dem till våra anläggningar. De är vana att leva tätt tillsammans och många gånger tar hundarna stöd av varandra och då kan vi beroende på hundtyp, storlek och kön placera vissa individer i samma box. Det är inte heller ovanligt att en del hundar föredrar att bo själva. När de får mat, fri tillgång till vatten och en hundbädd ser vi att vissa individer kan börja vakta sina saker. När de har landat i stallmiljön kan vi börja lära känna dem.

Besiktning och dokumentation

När hundarna kommer till stallet får de först landa i sin box. Sedan går vi igenom varje hund individuellt. Vi läser av deras mikrochip som ska sitta i nacken. Där kan vi få mer information om varje hund om ägaren har registrerat information på Jordbruksverket vilket det är lag på i Sverige. Det är dock långt ifrån alla hundar som kommer från ett djursamlarärende som har ett chip, då djursamlare sällan tar sina hundar till en veterinär. Eftersom många individer är i stort behov av veterinärvård prioriteras en veterinärbesiktning, ofta sker det samma dag. Under besiktningen dokumenterar veterinären hur hunden mår och ger en uppskattning av hur länge den har haft åkommor eller sjukdomar. Det kontrolleras även om någon tik är dräktig.

Dokumentation av hundarna är en viktig del i processen då det ger länsstyrelsen uppgifter om hur de ska gå vidare i ärendet. Vi återge det vi ser i form av bristande pälsvårdsrutiner, utebliven kloklippning, tandvård, vaccination med mera. Vi meddelar även hur varje hund reagerar vid hantering, om det går bra eller om de är rädda eller osäkra. Vårt uppdrag är att ha en tät dialog med länsstyrelsen kring hur hunden mår när den kommer till oss och under hela tiden fram till att beslut fattas.

• Hundarna tilldelas en box
• Vi kontrollerar om det finns ett mikrochip
• Veterinärbesiktning
• Dräktighetskontroll
• Vaccination
• Chip sätts in på de hundar som saknar
• Dokumentation av hundens fysiska- och mentala status
• Tid att landa i den nya miljön på stallet

Överlåtande

De hundar från djursamlarärenden som bedöms som omplaceringsbara överlåtes vanligtvis till oss på Hundstallet eller säljs av länsstyrelsen. Valpar och unghundar har ofta lite bättre förutsättningar jämfört med äldre hundar som hunnit påverkas mer av den bristfälliga miljön. Däremot finns en ökad risk för inavel vid djursamlande, vilket är en konsekvens av okontrollerad avel. Många individer har förutsättningar att hitta nya kärleksfulla hem, men det är tyvärr även vanligt att hundar får somna in av veterinärmedicinska skäl.

Hitta ett nytt hem

När den första fasen med veterinärbesiktning, behandling och dokumentation är klar kan vi börja lära känna hundarna bättre. De badas, rakas ner vid behov och deras klor blir klippta. Första tiden ser vi att många har ett stort sömnbehov, de dricker även mycket vatten vilket förmodligen beror på att de har haft liten tillgång till vatten och vattenkvalitén har varit dålig.

Det är vanligt att hundar som levt med en djursamlare är väldigt rädda och osäkra inledningsvis. Vilket ofta är en konsekvens av utebliven miljö- och socialiseringsträning. De har inga livserfarenheter utöver att ha levt i en isolerad miljö utan att ha fått sina behov tillgodosedda. De flesta har aldrig tagit en promenad i koppel förut. Det gör att vi behöver gå väldigt varsamt fram när vi introducerar dem för nya situationer. Vi lägger stort fokus på att skapa relationer och trygghet, där de får tid att knyta an till oss i sin egen takt.

När vi söker efter nya hem letar vi ofta efter en familj där det redan finns en hund. Hundar från djursamlarärenden saknar grundfärdigheter och vi ser att en stabil hundkompis kan hjälpa till att främja ett sunt hundspråk, skapa trygghet och underlätta i många olika situationer.

Lyckliga slut

För ett tag sedan fick vi in 39 hundar av spetstyp som hade levt hos en djursamlare. Vi döpte dem passande nog till Spetsgänget. De hade bott tillsammans i ett stort hus ute på landet, de hade inte möjlighet att komma ut och göra sina behov vilket ledde till att golvet var täckt av avföring. Den enda kontakten de hade med en människa var då hundägaren som kastade in mat till dem en gång om dagen. Vilket resulterade i att samtliga hundar hade resursförsvar då de var tvungna att slåss om maten. Alla spetsar var extremt smutsiga och toviga i pälsen och i stort behov av pälsvård och grundläggande omsorg. De hade även förvuxna klor och dålig munstatus.

Då de hade haft liten kontakt med sin ägare som levde i ett annat hus på gården och de flesta hundar aldrig hade satt sin tass utanför huset var de väldigt rädda inledningsvis. Efter överlåtande, flera ordentliga bad, kloklipp och munsanering påbörjades resan mot att hitta nya hem. Det skedde i små steg där en del av arbetet gick ut på att lära hundarna att lita på oss och vänja sig vid vardagliga situationer som hantering och promenader. Spetsgänget hade tur, efter ett omsorgsfullt arbete kunde vi hitta hem till dem där de får möjlighet till ett fint hundliv.

– Det är känslomässigt påfrestande att möta hundar som har levt i extrem utsatthet, men känslan när de flyttar till nya kärleksfulla hem är fantastisk. Hundens anpassningsförmåga till nya situationer är otrolig. Vi slås ofta av hur individer som trots dåliga förutsättningar blommar ut och får möjlighet till ett fint och lyckligt liv, säger Frida Larsson, verksamhetschef Alingsås.

De flesta av oss har säkert hört talas om hoarders, eller samlare, som tvångsmässigt samlar på sig olika prylar eller sopor utan att klara av att skiljas från sina saker. När samlandet i stället handlar om djur kallas dessa samlare för Djursamlare och problemet har fått helt nya dimensioner och ett helt annat lidande eftersom det handlar om levande varelser som man samlar på sig.  

2013 blev saksamlande en erkänd psykiatrisk diagnos, men eftersom djur juridiskt sett räknas som saker i vår lagstiftning hamnar djursamlande under samma diagnos. Till skillnad mot saksamlande så är djursamlande ett brott som går under djurskyddslagen som Grovt djurplågeri.   

Korta fakta om djursamlande  

• Varje år upptäcks nästan 200 fall av samlade djur men mörkertalet är troligen stort 
• Det djur som oftast blir samlat är katt och därefter följer hund, smådjur, häst, exotiska djur, fåglar och lantbruksdjur  
• Djursamlare är lika ofta män som kvinnor och ofta handlar det om en ensamstående person som är 40-70 år eller äldre som lider av psykisk ohälsa 

Olika typer av djursamlare 

Man delar in djursamlare i tre kategorier: räddaren, den överbelastade omvårdaren och exploatören 

Räddaren: lider ofta av psykisk ohälsa och har sällan sjukdomsinsikt. Kognitiva svårigheter och problem med struktur och planering leder till bristande omvårdnad om djuren. Trots grov vanvård som brist på mat och vatten, sjukdomar, inavel och ett liv i smuts och misär har inte dessa samlare förmågan att se djurens lidande. Räddaren upplever sig ha en speciell kontakt med sina djur och att ingen annan kan ta hand om dem och har även ofta svårt att skilja på sig själva och djuret. Återfallet efter att man omhändertagit djur från en räddare är ofta hundraprocentigt.  

Den överbelastade omvårdaren: är ofta en person som en gång har haft en fungerande djurverksamhet som exempelvis en uppfödning. Av exempelvis ekonomiska skäl går verksamheten över styr och samlaren klarar inte av att ta tag i problemen. Den här gruppen har ofta större självinsikt än räddaren och är därför lättare att hjälpa.  

Den utnyttjande samlaren: har inte djur för att den tycker om djur utan drivs av ett vinstintresse av något slag. De har inte en relation till djuren utan det handlar till exempel om ett ekonomiskt intresse som valpfabriker eller som en statussymbol, som en samling av exotiska djur.  

Svårt lidande för både djur och djursamlare 

Djursamlande är ett stort samhällsproblem. Djursamlare lever i en miljö som kan skapa zoonoser (det vill säga sjukdomar som kan spridas mellan människor och djur).  

Det finns idag ingen övergripande myndighet som ansvarar för frågan om djursamlare eller samlade djur vilket leder till en närmast olösbar situation. När man upptäcker en djursamlare omhändertas djuren och samlaren får djurförbud, men då det inte finns någon hjälp för dessa människor att få leder det till ett nästan hundraprocentigt återfall och samlaren fortsätta skaffa nya djur. Att separeras från sina djur kan vara mycket traumatiserande för samlaren och leder till ett stort lidande hos den drabbade människan.  

Källa: Se Sambandets hemsida,föreläsning med Carin Holmberg från Se Sambandet 2024 och boken Djursamlare och samlade djur – Inte enbart ett djurskyddsproblem av Carin Holmberg & Therese Lilliesköld.

Det pratas ofta om psykisk hälsa hos människor. Om hur vårt mående tycks befinna sig mitt i en nedåtgående trend. Det pratas sällan om hur hundar påverkas när vi mår dåligt. Hur sjukdom hos oss innebär lidande för dem. Djursamlande är ett exempel på när kärlek och sjukdom hos människor går för långt. När hundar får leva med konsekvenserna av mänskliga svårigheter. Hundar i djursamlingar lever tätt ihop i trånga, smutsiga utrymmen, utan tillräcklig vård eller uppsyn. Det händer att fall upptäcks där över 100 hundar lever i samma hushåll. Vi behöver inse att djursamlande orsakar stort lidande för både hundar och människor. Att det kräver samarbete mellan flera instanser och rätt stöd åt samlare. Men framför allt behöver vi samlas kring problemet, och tillsammans hitta en lösning.

Hundstallets initativ lyfter problemet med djursamlande, där människor samlar på sig fler djur än de kan ta hand om. Detta leder ofta till misär för både djuren och människorna själva. Hundstallet vill genom denna kampanj väcka opinion, sprida kunskap och driva en förändring för att hantera djursamlarärenden på ett bättre sätt, för både hundarna och människornas skull.