Lektion 4

Välkommen till Hundstallets skolmaterial. Årskurs: 1–3 Ämnen: Bild, Biologi, Samhällskunskap, Svenska

En hälsning till dig som undervisar
Vi hoppas att du och dina elever får fina samtal, nya insikter och kanske ett nytt sätt att se på relationen mellan människa och hund. Lycka till – och tack för att du tar dig tid att arbeta med de här viktiga frågorna!

Övning 1: Att vara trygg när du träffar på en hund

I den här övningen får eleverna lära sig hur vi kan möta hundar på ett tryggt och respektfullt sätt i vardagen – till exempel på promenaden, i parken eller hemma hos någon.

Vad ska vi göra?

– Titta på bilder och läsa om fem exempel på möten med hundar i vardagen
– Eleverna berättar om de har upplevt något liknande.
– Rollspel: träna på olika situationer.
– Kreativ uppgift – eleverna gör en affisch

Varför gör vi den här övningen?
Vi möter hundar i många olika miljöer. Den här övningen hjälper eleverna att förstå hur vi kan agera lugnt och respektfullt i mötet – för både vår och hundens trygghet.

1. Introduktion

  • Börja med att gå igenom fem situationer med eleverna och titta på bilder tillsammans med eleverna.
  • Följ upp genomgången med att låta eleverna berätta om de har upplevt något liknande.

Situation 1: På promenad – möte med hund i koppel

En person står på en snötäckt gata bredvid sin hund, ett barn passerar.

Möjliga problem

Barn vill gärna klappa eller springa fram, men hunden kanske är rädd, gammal eller sjuk. Och vissa hundar vill helt enkelt inte hälsa, vissa är mer sociala än andra.

Hur man bör agera

Fråga alltid ägaren om du får hälsa. Gå lugnt och stanna på avstånd om du inte får hälsa.

Situation 2: På bussen eller tåget

En person står bredvid sin hund på en tåg station, ett barn står i närheten och tittar på hunden.

Möjliga problem

Trång miljö där barn kommer nära hunden utan att tänka på det. Hunden kan känna sig trängd.

Hur man bör agera

Håll avstånd. Titta men rör inte. Prata lugnt och visa respekt.

Situation 3: I joggingspåret eller på cykelväg

En person som går med sin hund på en gångväg och möter ett barn.

Möjliga problem

Barn springer eller cyklar snabbt och överraskar hunden. Hunden kan bli rädd eller överraskad.

Hur man bör agera

Sakta ner när du passerar en hund. Håll avstånd och rör dig lugnt.

Situation 4: Hemma hos en kompis som har hund

En hund som ligger på en hundsäng i vardagsrummet.

Möjliga problem

Barn kan råka gå för nära hundens matskål, leksaker eller sovplats. Hunden kan vakta sina saker.

Hur man bör agera

Låt hunden vara ifred när den äter, leker eller vilar. Fråga alltid den vuxna vad som är okej.

Situation 5: Hunden är lös i en park

En hund som springer fram mot ett barn som leker i en lekpark.

Möjliga problem

Barn vill ibland ropa på eller leka med en lös hund, men hunden kanske är rädd, busig eller inte alls vill leka.

På många platser, som i parker, måste hundar vara kopplade.

Det kan kännas obehagligt att möta en lös hund man inte känner – det är vanligt att bli osäker eller rädd.

Hur man bör agera

Låt hunden komma till dig. Ropa inte och spring inte efter. Fråga den vuxna om hunden vill bli klappad?

Det är viktigt att inte gå fram till en okänd hund som är lös. Även om den kommer fram kanske den inte vill hälsa – och då kan det bli en farlig situation, till och med där någon blir biten.

2. Rollspel: Träna på situationerna (om det passar din grupp)

Börja med att dela in eleverna i par eller små grupper och låt eleverna välja eller få tilldelat en situation.

Gör så här:

  • Läs upp och påminn eleverna om situationen som varje par ska gestalta.
  • En elev spelar barn, en spelar hund, en elev spelar hundens ägare.
  • Barnet agerar: t.ex. kommer springande, vill klappa, kommer för nära osv.
  • Hunden/ägaren reagerar: t.ex. hunden blir rädd, vill inte hälsa – ägaren
    förklarar varför.
  • Diskutera i helklass efter varje uppspel:
    • Vad hände?
    • Vad gjorde barnet bra?
    • Kunde något ha gjorts annorlunda?
    • Hur kändes det att vara “hunden”?

Tips!

Anpassa efter gruppens mognad – vissa elever kan behöva mer styrning eller exempel.

Det kan räcka med att några elever agerar – övriga är med och diskuterar.

Påminn om att det är okej att prova och att alla gör sitt bästa – det handlar om att lära sig.

3. Kreativ uppgift: Skapa en affisch

Låt eleverna göra en affisch som visar något de minns eller fastnade för i övningen. Affischen kan innehålla både bild och text.

Tips!

Uppmuntra eleverna att hålla det enkelt – en tydlig bild och en kort mening kan vara helt tillräckligt.

Övning 2: Hundens språk och signaler

I den här övningen får eleverna lära sig hur hundar visar sina känslor med kroppen – och hur vi kan läsa och förstå deras signaler.

Vad ska vi göra?

– Gå igenom en faktaruta med hundens känslor och uttryck.
– Jämföra hundens signaler med människors signaler.
– Kreativ uppgift: rita en hund som känner sig på ett visst sätt.

Varför gör vi den här övningen?
Hundar kan inte berätta med ord hur de känner sig, utan visar det med kroppen. Genom att lära oss att se och förstå deras signaler kan vi undvika missförstånd och skapa tryggare möten.

1. Introduktion

Gå igenom faktarutorna om känslor och uttryck med eleverna.

En illustration av en glad hund som hälsar på en kvinna.En illustration av en glad hund som hälsar på en kvinna.

Glad

Viftar på svansen, har mjuk kropp, avslappnat ansikte, öppen mun som nästan ser ut som ett leende.

Några hundar som leker med varandra.Några hundar som leker med varandra.

Leksugen

Hoppar, studsar, bjuder in med lekinviter (t.ex. “lekinvitsbåge” där frambenen går ner och rumpan upp).

En pojke som leker på golvet och en hund tittar nyfiket på.En pojke som leker på golvet och en hund tittar nyfiket på.

Nyfiken

Sträcker sig framåt, nosar mycket, öronen är spetsade, men kroppen är fortfarande mjuk.

Två hundar som står bredvid sina ägare. Den ena hunden är osäker och kryper ihop, den andra är glad och vill hälsa. Två hundar som står bredvid sina ägare. Den ena hunden är osäker och kryper ihop, den andra är glad och vill hälsa.

Osäker

Slickar sig om nosen, vänder bort blicken, gäspningar utan att vara trött, sänkt kropp.

En person står vid sin hund som är stressad. Ett barn försöker gå fram till hunden. En person står vid sin hund som är stressad. Ett barn försöker gå fram till hunden.

Stressad

Flåsar fast det inte är varmt, rör sig rastlöst, gäspar ofta, drar i kopplet.

En illustration av en rädd hund som ligger under en säng. Utanför fönstret syns fyrverkerier. En illustration av en rädd hund som ligger under en säng. Utanför fönstret syns fyrverkerier.

Rädd

Gömmer sig, kryper ihop, svansen mellan benen, kan skaka eller försöka backa undan.

En illustration av en pojke som vill klappa en hund. Hunden är irriterad och visar att den inte vill bli klappad. En illustration av en pojke som vill klappa en hund. Hunden är irriterad och visar att den inte vill bli klappad.

Irriterad

Vänder bort blicken snabbt, stelnar till, visar att den vill vara ifred, morrar lågt.

En illustration av två hundar den ena visar tydligt att den är arg och den andra står och tittar på den arga hunden. En illustration av två hundar den ena visar tydligt att den är arg och den andra står och tittar på den arga hunden.

Arg

Står stilla, har stel kropp, stirrande blick, visar tänder, morrar, kan resa ragg.

2. Jämför hundens signaler med människors signaler

Eleverna får reflektera kring hur hundar visar känslor och hur vi människor visar liknande känslor. Gör en gemensam brainstorm på tavlan och samla elevernas idéer.

Gör så här:

  • Gör en enkel tabell på tavlan (se exempel nedan).
  • Brainstorma tillsammans – “Hur visar vi människor liknande känslor?” – låt eleverna fylla i med egna idéer.

Diskutera

  • Är det alltid lätt att veta hur någon känner sig?
  • Varför är det viktigt att försöka förstå hur en hund eller människa känner sig?
  • Hur ska vi göra om en hund verkar stressad, irriterad eller arg?

 

3. Kreativ uppgift: rita en hund som känner sig på ett visst sätt

Gör så här:
Låt eleverna välja en känsla: t.ex. glad, rädd, trött, nyfiken, arg eller busig och rita en hund som visar den känslan med kroppen (öron, svans, ögon, kroppshållning). Skriv också en kort text som förklarar:

  • Vad hunden känner
  • Hur vi kan se det

Koppling till kursplaner (Lgr22)

Koppling till centralt innehåll i Biologi

  • Betydelsen av kost, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
  • Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
  • Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation med ord, bilder och digitala verktyg.

Koppling till centralt innehåll i Samhällskunskap

  • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven.
  • Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan.
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.
  • Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter.

Koppling till centralt innehåll i Svenska

  • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
  • Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk,
    tonfall och ords nyanser.

Koppling till centralt innehåll i Bild

  • Framställning av berättande bilder, till exempel illustrationer till berättelser.
  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Etiska frågor som kan uppstå vid framställning och användning av bilder.