I september förra året dog vår sjuåriga keeshond i levercancer. Vi var en familj som förlorat en hund och tanken väcktes ganska snabbt att erbjuda ett hem till en hund som förlorat en familj. Nu, nästan ett år senare, kan vi konstatera att Hundstallet hittade den perfekta matchen i mellanpudeln Jambo.
Innan vi tog steget och började leta efter en ny kamrat funderade vi över vad just vi hade att erbjuda. Vi kom fram till att en av våra styrkor var att vi kunde erbjuda en fristad från ensamhet. Vår familj består av en yrkesarbetande barnfamilj och en pensionerad mormor som bor väldigt nära. Så hos oss skulle en Hundstallshund aldrig behöva vara ensam. I gengäld längtade vi efter en pigg, glad och kärlekstörstande sällskapshund som hade några år på nacken. Den fick gärna vara i ungefär samma ålder som den keeshond vi förlorat.
Vi skickade in en intresseanmälan till Hundstallet och började följa vilka hundar som fanns för omplacering. Vi anmälde intresse för de som verkade passa våra förutsättningar, men det var inte förrän vi såg Jambos annons som det kändes helt rätt. Han kunde vara lös ute vilket var perfekt för oss som gillar och vistas i naturen och han stod inte ut med att vara ensam vilket alltså inte var ett hinder.
I november förra året träffade matte och gammelmatte Jambo för första gången på Hundstallet. Efter att ha tillbringat en timme med honom tog vi hem honom på prov. Under den korta bilresan hem var Jambo ganska orolig, men så snart vi kom hem frågade han om han fick hoppa upp i soffan. När han fick klartecken till det hoppade han upp och föll i sömn i mattes knä.
Efter ett dygn visste vi att han var rätt hund för oss. Det var med stor glädje vi skrev under överlåtelseavtalet en vecka senare.
Första tiden hos oss var Jambo rätt undergiven och mån om att vara till lags. Men han försökte gärna stjäla mat i köket om han trodde sig vara obevakad. Gradvis började han lita mer och mer på oss och tro på att vi ville honom väl. I takt med att han föll till ro visade han upp mer okynniga sidor av sig själv och började ta mer plats i familjen.
Idag känner vi Jambo som en kille som gärna vill vara med på allt – lika trygg i stadsmiljö som i vildmark. Han behöver jobba lite mentalt för att inte bli uttråkad och går igång på söklekar, apport och att agera på kommando. Han älskar promenader i terräng och han hoppar som en bergsget över stock och sten. Så fort vi kommer in vill han ha plats i en famn och är det tråkigt väder är han fullkomligt nöjd med att ligga på någons arm och gosa i soffan.
Hittills har inte Jambos oförmåga att vara ensam varit ett problem. Vi planerar våra veckor och hjälps åt, vilket gör att det inte känns särskilt betungande. Eftersom Jambo är en kille med vänlig och härlig energi saknas inte heller erbjudanden från vänner och bekanta om att passa honom.
Jambo är helt enkelt hunden vi inte visste att vi drömde om och vi tackar Hundstallet för att vi fick chansen att ta hand om honom. Vi vill också varmt rekommendera det här sättet att bli med hundkompis. Ett tips från oss när du funderar på att ta emot en hund: fundera mindre på vad du vill ha av en hund, och mer på vad just du har att erbjuda en hund. Då ökar chanserna att ni blir lyckliga tillsammans!
Med vänliga hälsningar,
Jambo med familj