En liten berättelse om vår älskade Dennis.
Vi skulle inte ha en ny hund men det gick ju sådär, när en anhörig skickade en bild på Dennis från Hundstallet. Där han hade varit så länge och vi kunde inte motstå honom. Vi blev kära direkt.
Vi hade en staffeflicka, älskade Nova som blev drygt 14 år och fick avsluta sin tid här på kollot. Efter den tunga sorgen så ville vi inte skaffa en ny hund, men när vi träffade Dennis så förstod vi att han ska vara hos oss.
Vi är så glada och tacksamma att vi skickade in vår intresseanmälan till er och fick komma på besök.
Vi älskade honom från första sekunden vi såg honom.
Vi började att ta promenader med honom under en veckas tid. Det gick över förväntan och när ni frågade om vi ville ta med honom hem på prov, så kunde vi inte säga något annat än ja.
Första gången han kom in genom grinden till trädgården hoppade och skuttade han som en liten kalv, han blev så glad. Han visste att här skulle han få bo.
Vi har tillbringat mycket av vår tid i vår stuga sedan vi tog över Dennis mars 2020. Här kunde han gå ut och in ur stugan som det behagade honom, det är hans eget paradis som han inte vill skiljas ifrån.
Om någon av oss inte är hemma så går han och väntar in den andra så att hela flocken är samlad.
Att åka bil var väl lite osäkert till en början med nu älskar han det, sitter där bak och tittar nyfiket ut.
Om det kommer någon utanför tomtgränsen är han väldigt nyfiken och han är absolut först och hälsar om det kommer in någon genom grinden. Då ska han visa upp sina leksaker och leka, leksakerna håller han hårt om och samlar dem i sin bädd.
Han utvecklas hela tiden vilket är underbart. Han har blivit otroligt gosig, söker närhet och är väldigt pigg och lekfull. Varje morgon väcker han oss och då ska han leka med sina leksaker. Han är väldigt trygg och snarkar som en hel karl på nätterna.
På morgonen släpper vi ut honom i hans trädgård, där har han en buske som han oftast kissar på. Efteråt springer han upp och lägger sig igen och somnar om i husses säng där han tillbringarna sin tid på nätterna.
Leksakerna han får håller inte många minuter, nu har han börjat tycka om att vi ska dra och kämpa om ett rep. Han beter sig som en valp men han blir 11 år i augusti, så pigg och glad.
Det är en underbar tid, han är en så mysig och genomsnäll hund. Var vi än är så får vi så mycket beröm för att han är så fin och vacker.
Sofforna delar han generöst med sig till oss och vill ligga så nära och ibland även sitta i knät.
I början skällde han ingenting men nu börjar han att skälla på fåglarna då de retar honom
Att han har en trädgård att vara i är det bästa. Han älskar att vara där, kan spendera hur mycket tid som helst att ligga på altanen eller under ett träd. Att få ligga och kolla in de som går utanför på gatan är kul.
Till en början var Dennis rädd för att gå nära vatten och speciellt ville han inte gå ut på bryggan där vi har båten, men den senaste veckan har vi till och med lyckats få ut honom på bryggan och även få ner honom i båten. Det går sakta men säkert men vill hoppas på att vi kan åka lite båt med honom nu.
Vi vill bara säga hur tacksamma vi är och hur mycket vi älskar vår kille.
Med vänliga hälsningar
Eva och Pelle och Dennis.