Sommaren 2021 fick jag möjligheten att lämna lägenheten inne i Norrköping och flytta till i en stuga ute i Kolmården. Där väntade skogen och alla dess stigar, och med knappa 5 min i bilen kom jag från dörr till dörr mellan hem och jobbet. Jag såg äntligen möjligheten till att få bli någons matte igen!
Det hade nämligen gått tre år sedan familjens älskade golden blandning fått somna in. Vilket lämnat en stor saknad hos mig och nog även hela familjen, och då även släkten. Vi alla var redo att förgylla vardagen med varsin fyrbent vän igen. Syrran var först ut, hon tog över en ettårig leonberger hane. Sedan mamma och pappas tur, de skaffade sig en livlig jaktlabbe tik. Så lusten efter en egen blev bara allt starkare!
Sen en kväll när jag låg på soffan och scrollade på instagram var hon helt plötsligt där, Freja! Jag kände direkt att det var ju henne jag väntat på, så jag lämnade genast en intresseanmälan.
Sen några veckor senare var det dags att packa in sig i bilen och köra ner till Skåne för att träffa henne. Det var kärlek vid första ögonkastet! Så hon fick självklart följa med i bilen hem.
Det tog flera timmar och ett gäng stopp innan vi till slut var hemma. Vi var båda två helt slut efter en lång dag, så efter en snabb husesyn och lite godis var vi redo att krypa ner i sängen tillsammans. Och sen första dag har vi delat säng varje natt! Idag är rutinen sådan att jag ska lägga mig först, sedan ska jag lyfta på täcket så att Freja kan hoppa upp och lägga sig vid mitt bröst med huvudet på den hon anser är hennes kudde, därefter tar det sällan många sekunder innan hon börjar snarka.
Till en början utforskade vi mest de kortare stigarna då Frejas kondition inte var den bästa, men snabbt blev hon starkare och orkade mer! Så de där extrakilona hon hade från början är nu borta och vi kan på lediga dagar ge oss ut på dagslånga turer i skogarna, och när det är kafferast har hon inga svårigheter med att lägga sig till rätta och vila en stund.
Att träffa på andra hundar är fortfarande lite klurigt för Freja, hon blir så glad men sen när de väl är framme blir hon väldigt osäker i hur hon ska gå vidare. En som det däremot fungerat väldigt bra med från start är cocker spaniel kompisen Whiskey. De kan leka lite lätt tillsammans, men sen springer de helst mest på egna äventyr och visar varandra vart det finns spännande fläckar att lukta på.
Däremot något som verkligen går framåt är träningen här hemma. Freja lär sig så otroligt snabbt och älskar att träna! Och speciellt när man hittar godisar som hon tycker är lite extra goda! Så nästa steg blir att få in lite mer störningsmoment i träningen men behålla samma goda fokus som när det bara är hon och jag.
Det är en ynnest att få ha henne i mitt liv! Att se hur hon dag för dag öppnar upp sig mer och mer för mig, dels genom att jag också vågar utmana henne mer nu när vi lärt känna varandra, hon är verkligen den bästa vän man kan få!
Med det sagt så finns det mycket mer kvar för oss att lära av varandra, och också att vi ska bjuda in fler i vår värld – tvåbenta som fyrbenta. Men vi tar det i vår takt, tillsammans!
Så tack Hundstallet för att ni parade ihop just oss två!