Att skaffa hund var ingenting vi i vår familj bestämt oss för. Min mamma hittade Hundstallets hemsida av en ren slump och vi hade varit inne där ett par gånger och kikat. Men mer än så var det inte. Tills Hundstallet, efter ett ärende, fylldes med Chihuahuaor vill säga. Då kände vi att tiden plötsligt var mogen.
Vi hittade en liten tik som kallades Brumma och fastnade direkt. Efter lite diskussioner och funderingar så valde vi att skicka in en intresseanmälning till Hundstallet. Oj, vad nervösa och förväntansfulla vi var. Skulle vi helt plötsligt ha en ny liten familjemedlem? Tyvärr fick vi ett samtal ganska direkt om att Brumma redan var tingad. Men nu var fröet sått. Idén om att ha hund hade rotat sig. Så vi fortsatte strötitta vidare och drömma oss bort.
Det gick några dagar. Sedan ringde telefonen. Min mamma svarade och utbrast plötsligt ” Kinesisk nakenhund?”. Hon fick lite information om hunden och lade sedan på. Vi hade fått ett erbjudande om att komma och träffa, och om allt klickade, ge en kinesisk nakenhund en andra chans.
Det blev vilda diskussioner hemma. En kinesisk nakenhund var ju inte vad vi tänkt oss från början. Och vi visste inte så mycket om den rasen. Men så fort vi såg en bild på vårt tilltänkta familjetillskott försvann motargumenten. Det var en skral liten skruttig hund som satt där på bilden och såg osäker ut. Men vi kände direkt att den var för oss!
Därefter gick allt väldigt snabbt. Vi fick ett ok av skötaren att komma ner redan samma vecka. Vi åkte fyra timmar neråt i landet och var fyllda med förväntan. Skulle detta fungera?
När vi kom till Hundstallet blev vi hänvisade till ett ett rum för att träffa Olle. Och det första Olle gjorde var att hoppa rakt upp i pappas knä. Smart drag av Olle!
Efter en heldag med promenad , picknick och lära – känna tid, så valde vi att ta honom med oss hem. Vi klickade direkt!
Efter en lite jobbig bilfärd hem var det dags för Olle att träffa vår andra hund Tiger som är en greyhound. En stor greyhound bredvid en liten osäker kinesisk nakenhund är en rolig syn. Men efter lite manövrering gick mötet dem emellan bra. Tiger var lika delar förvirrad och exalterad över sin nya bekantskap.
Olle fick sova med mig på nedervåningen första natten och jag tror knappt han hann lägga sig stilla med huvudet mot madrassen innan han somnade. Han var helt slut av alla nya intryck.
Nu har det gått en tid och oj vilken annan hund vi har idag jämfört med den vi hämtade på Hundstallet.
Då var han otroligt osäker, rädd för trafik och även andra människor. Vi har fått träna jättemycket miljöträning för att vänja honom vid både människor och bilar. Vi har även gått på småhundsträffar nästan varje söndag sedan i mars. Där har Olle fått en massa roliga kompisar. Där har Olle gått från att vara den osäkra hunden till att ibland nästan markera dominans.
Hemma är Olle en stor clown. Han busar med bollar och leksaker och gör vad han kan för att få igång gubben Tiger som hellre ligger och vilar för sig själv. Tiger har varit Olles trygga stöd under promenaderna och utan Tiger hade nog Olle aldrig haft en sådan framgång i sin utveckling och i sitt självförtroende. De är som helan och halvan tillsammans.
Det är med glädje jag kan säga att vi motbevisade hans skötare som sa att Olle nog aldrig skulle gå självmant fram till en främmande människa. Han gör det nu – om än på skakiga ben. Det är jag jättestolt över och vi fortsätter med vår träning varje dag! Det bästa han vet är faktiskt att springa. Fort! Lyckan i hans ögon när han upptäckte att man faktiskt kan” galoppera” och inte bara ” trava” är obeskrivlig. Tänka sig att sådant inte är en självklarhet för alla Sveriges hundar.
Vi är Hundstallet evigt tacksamma och otroligt glada över att vi har fått denna lilla clownen in i vår familj. Tänk vad tråkigt det skulle varit utan honom!
Med vänliga hälsningar,
Mathilda, Anna, Stefan och Elvira.
