Jag är uppvuxen med hundar, vi hade schäfer när jag bodde hemma och jag hjälpte även till på en stor schäferkennel varje sommar. Min syster har haft en Cane Corso som gick ur tiden 2018 och har även en snart 12 år gammal Staffordshire Bullterrier som jag ofta var hundvakt åt.
Jag satt och jobbade när min syster skickade mig en länk från Hundstallet. Jag klickade och såg Pantera för första gången. Då jag inte hade en tanke på att skaffa hund så sa jag till min syster att det inte var intressant.
Men något med Pantera fick mig att ständigt återvända till hennes sida. Jag tittade på hennes bilder och läste om henne flera gånger dagligen.
Jag jobbar hemifrån och mitt största intresse är crossfit, på ett gym som tillåter hundar. Så kugghjulen började snurra, och när de väl tagit fart kunde jag inte släppa tankarna på Pantera.
Skickade in en intresseanmälan och till min lycka ringde Hundstallet upp och jag fick prata med Engla.
Hon ställde flera frågor om hur van jag var vid hund och min vana med Cane Corso. Vi bestämde att jag skulle komma till Åkeshov och träffa Pantera.
Första mötet får mig fortfarande att le. Pantera kom in och jag insåg hur liten hon var jämfört med syrrans Cane Corso, vilket bara var positivt. Hon hälsade på mig och min syster, rotade runt i skåpen och lekte lite med oss. Vi tog sedan en promenad och jag kände hur bra vi klickade. Kände också att hon verkade vilsen, som att hon behövde en plats att kalla sitt hem.
Efter det besöket fick jag ha henne på prov och när provveckan var slut och jag lämnat tillbaka henne och kom hem till ett tomt hem, så grät jag av saknad. Insåg att hon och jag var menade för varandra.
Nu har det snart gått 4 månader sedan jag köpte Luna (Pantera) som jag nu döpt om henne till.
Vår huvudsakliga träning är att få henne att vara fokuserad på mig när vi går förbi andra hundar. Hon har lätt att gå upp i varv och göra utfall. Vissa dagar är perfekta, då hon går lugnt förbi, andra dagar är det som vi gått 10 steg tillbaka. Men vi kämpar på! Hon har även blivit duktig på att gå fot och lyssnar bra på mig.
Hon har fått vara med om mycket under dessa knappa 4 månader. Håller nu på lära henne att våga bada, vilket sakta går framåt. Hon litar på mig och ber jag henne göra något, så testar hon gärna, så länge jag är med och stödjer.
Hon älskar långpromenader i skogen och vilar helst upp sig hemma på balkongen, så hon får vakta innergården. Hon har haft ett tufft liv innan och det tog tid innan hon vande sig vid allt här hemma. Nu är hon väldigt trygg inomhus och kommer gärna och lägger sig jämte mig i soffan för att få magen kliad. Hon kallas för ”polisen” av grannar då hon tycker om ordning och tystnad i området. Hon stirrar ut folk som sitter för länge kvar i en parkerad bil eller som gör något annorlunda. Det leder till mycket skratt från folk så hon har verkligen gjort sig hemmastadd här. Hon älskar också att åka bil, och vi har varit och gått i Skärgården, åkt bilfärja och hittat på en massa saker för hennes skull.
Jag hoppas på flera fina år med henne och att få skratta ofta till alla hennes små tokigheter som är en del av hennes fantastiska personlighet.