Fidde, Fidde Fideli, Fidde Pidde Päron
Kärt barn har många namn. Fidde har nu varit en del av vår familj i ett år. Vi minns knappt hur det var innan han kom till oss förra hösten.
Fidde kom in till Hundstallet som en privat omplacering. Han har haft det jättebra i sin gamla familj, men husse och matte kände att de inte kunde ge energiknippet Fidde all den aktivitet han ville ha.
Vi har flera hundar sedan tidigare, bland annat en basenji-kille Walle och vi trodde att det skulle bli svårt för killarna att bli kompisar. Men våra fyrbenta vänner överraskar en alltid. Jag är säker på att du som läser instämmer. Man tror man vet hur de ska agera och reagera, och så har man helt fel. När killarna springer lösa i vår skog på landet så är de oskiljaktiga. Walle har blivit mycket gladare sen Fidde flyttade hit.
Det som rör sig ska jagas säger Fidde och lägger sitt söta huvud på sned. Första promenaden med oss och våra hundar skedde i Hagaparken och då började han jaga änder över gräsmattan och ut i Brunnsviken. Fidde simmade efter. Jag och min sambo tittade på varandra, en hund som simmar – det var nytt. Men det är första och enda gången vi sett honom simma.
Fidde är av rasen Podengo Portugues Pequino. Podengos finns i tre storlekar och den minsta, pequino, är vanligast i Sverige.
Flera av minns säkert fina Max som var med i tv-serien Bagges hemlösa hundar. Max hade räddats från gatan i Portugal av en svensk familj. Max har ingen stamtavla men är den största varianten av Podengo. Familjens egna hundar accepterade inte Max och efter mycket sökande fann Hundstallet det perfekta hemmet på Öland.
Podengos är vakna intelligenta hundar med stark jaktlust. Fidde är inget undantag, allt som rör sig är av intresse. Fiddes favorit är att jaga hare, vilket han får utlopp för genom Svenska vinthundsklubbens lure coursing tävlingar. Vi har varit på flera under 2019 och lärt känna så många trevliga och engagerade människor som brinner för denna hundsport.
Fidde är lite som katten bland hermelinerna på Lure coursing. Vi har haft tur på en tävling, då deltog en till podengo, en jättesnygg tjej som heter Tingeling. Annars springer tyvärr Fidde oftast ensam. Det är kul det med säger Fidde, men visst är det roligare att vara två.
Vi hör flera personer innan tävling med förvåning i rösten säga ungefär såhär. ”Ska den där lilla springa? Orkar han verkligen det? Banan är ju 900 meter lång. Greyhounds, Hjorthundar och Podengos, alla springer samma bana.
Efter tävling – Men oj vad han springer! Och det gör han. Så bra att han vinner priser faktiskt.
Fidde har stor personlighet samt en hel del humör. Han har nära till sina känslor. Det blixtrar till och några nafs i Walles och Fiddes öronlappar har det blivit under året som gått.
Inomhus är han värsta kelgrisen. Han är extra förtjust i mig, matte, och bevakar mig så att inte våra andra hundar kommer för nära. ”Det är min matte”.
Sover i sängen gör han också. Gärna på rygg. Det verkar många Podengos göra. Gulligt, eller hur?
Nu är Fidde en självklar del av vår familj. Vi träffade hans gamla familj i somras och Fidde blev först väldigt förvånad, därefter jätte jätte glad och överföll sin gamla familj med nospussar i massor. Vi hade en fin dag tillsammans, på Lure Coursing – vad annars. När dagen var slut så följde Fidde med oss mot vår bil. Lika glad som han var att träffa sin gamla familj. Lika glad och självklart hör han hemma hos oss nu och är en del av vår familj.
Tack Hundstallet för förtroendet med Fidde.