Kärlek vid första ögonkastet. Det är nog så man kan beskriva lördagen den 24:e mars då vi träffade Rasmus.
Vi hade sedan länge regelbundet besökt Hundstallets hemsida, i längtan efter att hitta en hund som verkade passa oss. Och många längtans suckar har hörts från oss båda genom månaderna. När vi så såg Rasmus på hemsidan för första gången, och läste om honom, så var det som om blixten slog ner. Var det här hunden för oss? Oturligt nog så var vi mitt i en flytt upp till Norrland från Stockholm. Och även om det kändes tråkigt (minst sagt en underdrift) så var inte läget det att vi kunde adoptera en hund under den situationen. Det hade inte varit rätt mot varken Rasmus eller oss.
Snabbspoling fram till mars.
Att Rasmus fanns kvar på Hundstallet var något som vi båda fann häpnadsväckande. Vi hade kommit i ordning här uppe och det behövdes knappast mer än en blick på varandra för att bestämma oss att skicka in en intresseanmälan. Sagt och gjort. Efter det var det snabba bud. Vi hade ärenden i Stockholm samma helg som vi skulle få träffa Rasmus och begav oss ner med hopp i hjärtat att allt skulle gå bra.
Och det gjorde det!
Vi har nu haft honom i nästan två månader och det har gått fantastiskt! Rasmus (som nu lyssnar till namnet Garm) är ett litet underverk. Han är så snäll, mjuk, intelligent och sällskaplig… för att inte säga vansinnigt gosig! Garm har bara under denna korta period visat sig besitta en underbar personlighet; han är otroligt morgontrött, och det kan ibland vara skvatt omöjligt att få upp honom (och att han tycker om att krypa upp i sängen på morgonen gör ju inte saken lättare). Oftast är det husse som går upp först, och det har hänt att Garm har somnat om på hallgolvet medan husse tar på sig skorna. Garm ogillar att bli blöt om tassarna, mycket till omgivningens nöje när de ser honom hoppa över vattenpölar istället för att gå igenom dem. Han är fortfarande lekfull som en valp, och även om det är svårt att nämna en favoritleksak, så är det nog ”kongen”. Att få sysselsätta huvudet är något han tycker om även om han löser ”kongen” lite väl lätt.
Det finns inget roligare än att vara ute i skogen med matte och husse och att jaga fatt på torra löv som blåser över marken. Och nu när våren har kommit är det jaga fjärilar och humlor som gäller. Det blir en hel del promenader och långa sträckor på det. Ibland upp mot 100 km per vecka! Han är en fröjd att vara ute med, även om vi fortfarande har en hel del arbete kvar. I början så fick han för sig att det bara var att sticka som blixten när han hade lyft på benet (något som husse och matte lite skämtsamt döpte till ”kiss-raketen”), men detta har han lagt sig av med. Han blir fortfarande lite väl uppspelt när vi möter andra hundar (speciellt mindre) men blir bättre och bättre för varje dag och möte som sker. Garm älskar verkligen människor och blir väldigt glad över uppmärksamheten och har verkligen charmat folk i yoga studion som matte driver och personerna på husses jobb. Han är full av sprudlande energi och lyssnar bättre och bättre hela tiden. Och inom kort skall vi ta tjuren vid hornen och prova på agility tillsammans (att hoppa över hinder är en annan favoritsysselsättning).
Att Garm kommit till oss är något vi är evigt tacksamma för och det märks verkligen att vi förgyller varandras liv. Vi kan verkligen inte ens föreställa oss ett liv utan honom. Och all den kärleken vi får av honom tyder ju verkligen på att det är ömsesidigt. Vi vill passa på att sända de varmaste hälsningar till er alla, både två- och fyrfotingar, på Hundstallet.
Vänliga hälsningar
Garm, Kristin & Mattias
