Lektion 2
Välkommen till Hundstallets skolmaterial. Årskurs: 1–3 Ämnen: Bild, Biologi, Samhällskunskap, Svenska
Om materialet
Det här materialet består av två lektioner, med två övningar i varje, framtaget för årskurs 1–3. Övningarna bygger på samtal, skapande och lekfullt utforskande. Fokus ligger på empati, ansvar och trygghet i mötet mellan barn och hund. Våra förslag på koppling till kursplaner hittar du längst ner på sidan.
Lektion 1
Vad behöver en hund för att må bra?
Eleverna sorterar exempel på vad som är bra och inte så bra för hundar, och samtalar om hur vi kan ta hand om djur på ett omtänksamt sätt.
Vad säger hunden?
En övning där eleverna lär sig känna igen hundars kroppsspråk och vad det kan betyda – till exempel glad, lekfull, osäker eller arg.
Lektion 2
Hur vi hälsar på en hund
En övning där eleverna lär sig känna igen hundars kroppsspråk och vad det kan betyda – till exempel glad, lekfull, osäker eller arg.
Hund och människa – mer lika än du tror.
Eleverna reflekterar över vad både människor och hundar behöver för att må bra, och skapar bilder eller texter kring det.
En hälsning till dig som undervisar
Vi hoppas att du och dina elever får fina samtal, nya insikter och kanske ett nytt sätt att se på relationen mellan människa och hund. Lycka till – och tack för att du tar dig tid att arbeta med de här viktiga frågorna!
Övning 1: Hur vi hälsar på en hund
Den här övningen hjälper oss att förstå hur man tryggt och omtänksamt hälsar på en hund. Genom en praktisk övning i par får eleverna träna på att hälsa på rätt sätt och lära sig varför det är viktigt att alltid fråga innan man hälsar på en hund.
Vad ska vi göra?
• Lära oss steg för steg hur vi hälsar på en hund.
• Öva i par, där en elev är hund och den andra hälsar på rätt sätt.
• Prata om varför vi alltid ska fråga innan vi hälsar på en hund.
Varför gör vi den här övningen?
Alla hundar vill inte hälsa, och vi kan inte alltid veta hur en hund känner sig. Genom att hälsa på ett lugnt och tryggt sätt kan vi göra mötet trevligare både för oss och hunden. Vi pratar också om vad vi kan göra om en hund kommer fram och vi inte vill hälsa.
1. Introduktion
Visa filmen från Hundstallet och prata tillsammans om innehållet i helklass:
• Hur tror ni att en hund känner sig om någon springer fram och klappar den utan att fråga?
• Vad kan hända om vi inte hälsar på rätt sätt?
• Vad kan vi göra för att hunden ska känna sig trygg när vi hälsar?
Möjliga svar
Om vi springer fram kan hunden bli rädd och kanske morra eller nafsa. En osäker hund kan backa undan, och en stressad hund kan börja skälla. Genom att vara lugna, först fråga hundens ägare och låta hunden själv komma fram gör vi hälsningen tryggare.
2. Praktisk övning i par
1. Läraren går igenom stegen för att hälsa på en hund:
Fråga ägaren – om du får hälsa på hunden.
Om ägaren säger ja:
• Fråga hunden – Säg hundens namn. Vänta och se om hunden kommer fram av sig själv.
Kommer hunden fram? – Ja
• Var lugn och stilla – inga hastiga rörelser.
• Klappa försiktigt – klappa hunden lugnt på sidan av kroppen, inte ovanpå huvudet.
Kommer hunden inte fram? – Nej
• Avsluta om hunden inte vill – om hunden går undan eller inte verkar intresserad, låt den vara ifred.
• Om hunden stannar kvar – då är det okej att fortsätta klappa.
2. Eleverna delas in i grupper om tre. En elev är “hunden”, en är “ägare” och den
tredje tränar på att hälsa enligt stegen. Sedan byter de roller.
3. Efter övningen – prata om hur det kändes att vara hund respektive den som hälsar.
Möjliga svar
Det kan kännas skönt att bli bemött på ett lugnt och vänligt sätt. Om någon kommer för nära eller rör sig för snabbt kan det kännas obehagligt – precis som det gör för en hund.
3.1 När du vill hälsa på en hund
Eleverna får reflektera över frågorna i par eller i helklass:
- Varför är det viktigt att alltid fråga innan vi hälsar på en hund?
- Hur kan vi märka om en hund inte vill hälsa?
- Vad kan vi göra om vi är osäkra på om en hund vill träffa oss?
Möjliga svar
En hund kanske är trött, rädd eller inte van vid barn. Om en hund inte vill hälsa kan vi se det genom att den tittar bort, går undan eller ser stel ut. Det bästa vi kan göra är att vara lugna och låta hunden själv välja.
3.2 När du inte vill hälsa på en hund som kommer fram till dig
Om en hund kommer fram till dig och du inte vill hälsa, stå stilla, håll armarna nära kroppen och vänd dig lite bort. Var lugn och försök att inte skrika. Om du känner dig osäker, leta efter en vuxen som kan hjälpa dig.
- Stå stilla
- Håll armarna stilla nära kroppen
- Vända dig lite bort från hunden
- Försök att inte skrika
- Titta efter en vuxen som kan hjälpa dig.
3.3 Om en hund tar något den inte ska ha
Ibland händer det att en hund tar något den inte får – kanske ett gosedjur som inte är hundens, en sko eller något som den kan skada sig på. Då är det viktigt att vi inte springer efter hunden eller försöker ta tillbaka saken direkt.
- Stanna lugnt – spring inte efter hunden.
- Föreslå byteshandel – kan du ge hunden något annat den tycker om? Till exempel hundgodis eller en annan leksak.
På så sätt blir situationen lugnare för både dig och hunden – och det blir lättare att få tillbaka det hunden tagit.
4. Kreativ uppgift
Eleverna gör en affisch med stegen för att hälsa på en hund.
Övning 2: Hund och människa – mer lika än du tror
Eleverna upptäcker likheter mellan människans och hundens behov och får reflektera kring hur både djur och människor mår bra av omtanke, trygghet och balans i vardagen.
Vad ska vi göra?
• Prata om vad vi människor behöver för att må bra.
• Jämföra med vad hundar behöver.
• Skapa en bild eller kort text där vi visar likheterna.
Varför gör vi den här övningen?
Hundar, precis som människor, mår bra av att få mat, röra på sig, vila, leka och känna sig trygga. Genom att upptäcka vad vi har gemensamt med hundar kan vi lättare förstå deras behov – och kanske också tänka lite extra på vad vi själva behöver för att må bra.
1. Introduktion
Visa bilden för eleverna:
Fråga eleverna:
- Vad har de här sakerna gemensamt?
- Vem mår bra av det här – människor, hundar… eller båda?
Låt eleverna gissa och diskutera. Använd svaren som en ingång till att prata om hur både
människor och hundar har liknande behov – och att det är det vi ska jobba med i övningen.
Möjliga svar
Både människor och hundar mår bra av att vara ute, äta bra mat och få vård när det behövs.
En sol kan stå för rörelse och lek utomhus, som promenader för hundar och utelek för barn.
En morot eller grönsak står för bra mat – hundar behöver också näringsrik mat, fast inte samma som vi äter.
Det gröna korset visar att det är viktigt att få hjälp om man blir sjuk – för människor handlar det om vård, för hundar om att få gå till veterinären.
Vi har alltså många behov som liknar varandra.
2. Gemensam brainstorm
Gör en gemensam brainstorm på tavlan och samla elevernas idéer under tre kategorier:
- Vad behöver vi för att må bra? (Sömn, hälsosam mat, trygghet, att leka, att vila, vänner…)
- Vad behöver hundar för att må bra (Är det lika eller olika?)
- Prata om hur hundar och människor är ganska lika!
3. Kreativ uppgift
Instruktion: Eleverna ritar eller skriver om en människa och en hund som båda har
det bra.
- Rita en människa och en hund
• De kan vara i samma bild eller i två delar av pappret. - Lägg till minst tre saker som båda mår bra av
• Till exempel: mat, vila, lek, vänner, trygg plats. - Avsluta med att skriva en rubrik och förklarande texter till bilden.
Koppling till kursplaner (Lgr22)
Koppling till centralt innehåll i Biologi
- Betydelsen av kost, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
- Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
- Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation med ord, bilder och digitala verktyg.
Koppling till centralt innehåll i Samhällskunskap
- Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven.
- Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan.
- Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård.
- Yrken och verksamheter i närområdet.
- Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter.
Koppling till centralt innehåll i Svenska
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
- Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
- Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
- Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, ton fall och ords nyanser
Koppling till innehåll i Bild
- Framställning av berättande bilder, till exempel illustrationer till berättelser.
- Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
- Etiska frågor som kan uppstå vid framställning och användning av bilder.