Nova är jämthunden som kom till Hundstallet tillsammans med sina valpar. De hittade snabbt nya hem, men tioåringen Nova blev kvar. Men sen kom Stig…
text: Milena Bergquist foto: Hanneke Bonthuis
Det första vi ser när vi i närmar oss radhuset i Skärholmen är Nova. Hon står under äppelträdet och viftar glatt på svansen. Hennes husse, Stig Cedergren, sitter i en stol vid husväggen och njuter av den kvarvarande septembervärmen. Hos Stig har Nova bott sedan i december förra året. Två glada pensionärer, en människa och en hund, tillsammans i vått och torrt, i kyla och värme. När det var som allra hetast i somras tog Stig ner madrasser till källaren och så sov de där istället för i sängen en trappa upp. För Novas skull.
– Annars mest på segelbåten. Flytväst och sele på Nova för jag ville kunna dra upp henne ifall hon skulle dratta i. Det gjorde hon en gång vid landstigningen då hon missbedömde avståndet. Då gick det fort upp ur vattnet kan jag säga. Hon gillar inte att bada, berättar Stig.
Nova har jagat älg i stora skogar i sitt tidigare liv. Någon båt hade hon förmodligen aldrig sett röken av. Stig som är en inbiten seglare var lite orolig över hur det skulle gå.
– Först gick hon runt och nosade i varenda vrå, sedan satte hon sig i fören och på den vägen är det, berättar Stig som nu också har byggt en egen landgång till Nova.
När de kom till små öar utan vilt fick hon springa lös och njuta av friheten. Eftersom hon har ett skarpt jaktsinne kan hon annars aldrig vara lös. Stig har henne i en långlina så hon ändå kan springa, söka gömda köttbullar och nosa där hon vill.
– En gång smet hon ut från trädgården. Jag blev jätterädd och tänkte att hon skulle försvinna. Först sprang hon en runda, sedan kom hon tillbaka. Jag ropade men hon lyssnade inte och sprang en runda till, men när hon kom för andra gången, ropade jag till på skarpen och då kom hon, berättar Stig.
Första sommaren
Sommaren som gick var deras första sommar tillsammans. Nova har fått träffa Stigs båtkompisar och deras hundar. Förutom att segla i flera veckor, har de umgåtts med Stigs familj: alla tre döttrarna, barnbarn och barnbarnsbarn. Nova funkar med allt och alla, utom möjligen huskytiken som bor i samma område, men henne kan de ju undvika.
Nova och Stig möttes för första gången på Hundstallets julmarknad förra året. Stig var där med sin dotter Helena som tyckte att det var dags för honom att skaffa en ny hund. Då hade det gått ett och ett halvt år sedan familjens älskade tioåriga amstafftik Siri rest till hundhimlen. Saknaden var stor och det var egentligen en liknande typ av hund som Stig hade tänkt sig. Om han ens fick adoptera en hund alltså. Stig oroade sig över att han som 76-åring skulle vara för gammal, vilket naturligtvis inte var fallet, tvärtom. Hundstallet har ingen åldersgräns och en pensionär kan ofta erbjuda det optimala hemmet.
– När vi besökte stallarna stod Nova där och jag föll direkt. Då såg jag bara hunden med de fina ögonen, rasen hade inte längre någon betydelse.
Stig skickade in en intresseanmälan och bara några dagar senare var det dags att möta Nova på riktigt och ta den allra första promenaden.
– Det gick jättebra, speciellt med några köttbullar i fickan. Hon var så ivrig och råkade bita mig lite i handen, men det brydde jag mig inte om. Jag fick ta hem henne på prov, vilket ju egentligen var onödigt, för jag visste ju redan att hon skulle stanna hos mig.
”Nu har Stig skaffat en varg!”, ropade grannbarnen när vi kom hem.
Det börjar bli dags för eftermiddagspromenad. Nova sitter lugnt och fint i hallen och väntar på att Stig ska göra sig i ordning. De har skapat sina rutiner, de två.
– En jämthund är mycket läraktig. Hon fattade direkt hur jag ville ha det, berättar Stig.
Ännu en gång visar sig det gamla ordspråket vara felaktigt. Det går visst att lära gamla hundar att sitta. Det är Nova ett levande bevis på.
Väl ute tar lyckan över ordningen. Nova studsar hit och dit, hoppar och skuttar. Ingen människa kan tro att hon är 11 år. Stig skrattar, han vet att hon snart lugnar sig och efter bara några meter sätter hon nosen i backen och börja söka. Vem kan ha gått här? Och hur kan det här päronet smaka? Finns det en sork som gömmer sig i gräset?
– Man märker verkligen att hon är en jakthund. När hon får upp ett spår början hon gå i zick-zack. För inte så länge sedan såg vi två rådjur här borta, säger Stig och pekar på några buskar.
Snällare hund finns inte
Nova kom in till Hundstallet tillsammans med ett helt gäng andra jakthundar, stora och små. Med kom också hennes tre valpar, resultaten av en tjuvparning.
– Hon är så tillitsfull så hon måste ha blivit väl omhändertagen. Snällare hund finns inte, säger Stig som då och då kallar på Novas uppmärksamhet, vilket inte är svårt. Det märks att hon också vill ha koll på sin husse.
Att öppna sitt hem för en äldre hund är att göra en alldeles speciell insats och många som adopterat en grånos vittnar om vilken gåva det är, trots att det kan medföra tätare veterinärbesök och mer mys i soffan än krävande aktiviteter. Kanske är det vetskapen om att tiden är begränsad som också gör att den känns extra viktig att ta vara på.
– Nova är en underbar hund och vi tar en dag i taget, säger Stig när han efter promenaden slår sig ner i soffan i vardagsrummet. Nova hoppar upp och lägger sig tätt intill med huvudet i hans knä.
Livet är här och nu och det är Stig väl medveten om. För två år sedan dog hans hustru av en stroke. Efter 50 år tillsammans var han ensam med väggarna i radhuset och sorgen fick ta sin tid. Ingen kan ersätta henne, men en ny lurvig vän har flyttat in och skapar ny mening i livet. Nu är det han och Nova.
– Hon betyder mycket. Ibland är det lite jobbigt att vara bunden. Hon kan vara ensam, men om jag inte hittar en hundvakt, stannar jag hellre hemma. Att ha en hund har ändå så många fördelar. Sedan Nova kom har jag gått ner nästan 10 kilo, berättar Stig och stryker handen över den grå pälsen.
Fyra promenader varje dag, en riktigt lång och tre lite kortare. Från radhuset har de nära till Sätraskogen och längs Mälaren finns härliga promenadstråk. De går och de går, en man och hans hund. Vem som helst kan se att de hör ihop.
”Det går visst att lära gamla hundar att sitta.”
Stig oroade sig över att han som 76-åring skulle vara för gammal för att få en hund från Hundstallet, vilket naturligtvis inte var fallet, tvärtom!
Tips från Hundstallets veterinär John-Filip för den som har en äldre hund:
- Kolla hundens tänder och tandsanera om det behövs.
- Gamla hundar får ofta dåliga tänder som gör ont.
- Låt inte hunden bli tjock. Om den inte rör sig lika mycket, behöver den inte lika mycket mat.
- Gör täta besök hos en veterinär så att hunden kan få hjälp med smärtlindring vid till exempel artros.
- Njut! Underbart kan vara kort.