Att omplacera en hund

Att para ihop rätt ägare med rätt hund kräver stort kunnande och stor noggrannhet. Ibland går det fort, ibland tar det lång tid. Möt Linda Kornesjö, en av Hundstallets hundskötare som arbetar med detta.

Text och bild: Milena Berquist och Hanneke Bonthius

Det finns alltid hopp. En gång bodde Kid i en knarkarkvart – nu får han träna i skogen med Linda.

– Vi har en omplaceringsgrupp där vi fördelar hundarna bland oss. Vi möts regelbundet, delar våra erfarenheter och stöttar varandra. Jag ägnar ungefär en tredjedel av min arbetstid till omplaceringar. Först och främst måste hundarna prioriteras så att de varje dag får allt det som de behöver.

Är det olika svårt att hitta hem åt olika hundtyper?

– Valpar och ”lättare” hundar som till exempel pudlar och cavalier king charles är lätta att omplacera och det kan gå på bara några dagar. Vissa raser som just nu är väldigt populära kan få hundratals intresseanmälningar bara några timmar efter att de lagts på hemsidan. Då måste vi också lägga mycket tid på att sortera bland dessa. Till större ”svårare” blandrashundar, kan det ta längre tid att hitta rätt eftersom antalet intresserade är färre och vi ger oss inte förrän vi hittar helt rätt matchning. Det kan också vara svårt att hitta hem till äldre hundar, berättar Linda.

 Hur ser en arbetsdag ut för dig?

– Ingen dag är den andra lik. Förutom rutiner kring städning, mat och promenader kan vad som helst hända. Det gäller att vara flexibel. Plötslig måste en vanvårdad hund hämtas akut, en hund kan bli sjuk och måste tas till veterinären. En nyinkommen hund kan vara så ledsen att man måste sitta hos den i boxen eller snabbt försöka hitta ett jourhem, berättar Linda.

Varför har ni inte några som bara sköter omplaceringar?

– För att kunna ge en hund ett nytt för-alltid-hem måste vi lära känna den, tillbringa mycket tid med den, se hur den beter sig i alla tänkbara miljöer och situationer, hur den låter sig hanteras, hur den är med barn, andra hundar och så vidare. En omplacering får helt enkelt inte gå fel. 100 procent säkra kan vi ju aldrig vara, men vi måste känna att vi är så säkra vi bara kan innan den omplaceras. För hunden och de nya ägarnas skull.

Är ni ärliga i era beskrivningar av hundarna?

– Absolut. Vi har ett stort ansvar och vi mycket noggranna med att upplysa den blivande ägaren om hundens alla ”tillkortakommanden” och behov. Vi mörkar ingenting. Tvärtom. Vi vill att de nya ägarna ska veta vad de ger sig in på. Det är också ett stort ansvar att ta in en hund i sitt liv. Av erfarenhet vet vi att en hund som kommer till ett nytt hem ofta är väldigt försiktig den första tiden. När den sedan blir trygg kan hunden våga visa hela sin personlighet och problembeteenden kan komma tillbaka. Men då finns vi alltid här som stöd och hjälp.

Ibland kan en hund sitta väldigt länge på Hundstallet. Vad beror det på?

– Det beror just på att vi är så noggranna. En hund med speciella egenheter kanske kräver en speciellt erfaren person. Om vi bedömer att en hund, trots egenheter, kan få ett rikt och kärleksfullt hem, ger vi inte upp förrän vi hittar rätt.

Hur lång tid får en hund sitta på Hundstallet?

– Ett år är en gräns, men i vissa fall kan vi få dispens av styrelsen att fortsätta att söka efter rätt hem. Långsittare bor inte alltid på Hundstallet utan också hos helg- och jourhem. Det är väldigt sällan vi måste ge upp.

En av Lindas hundar som nu ska omplaceras är Kid. En blandning av jämthund och någon annan långbent ras. Kid kom in som ett vanvårdsärende då han kastats ut från en balkong eller hoppat i ren desperation. Ingen vet. Vad man vet är att han växt upp under miserabla förhållanden.

– Hundar är otroliga. Kid är en härlig hund. När han kom hit var han mycket rädd och backade undan i boxen. När han blev tryggare började han kampa med koppel eller armar när känslorna svallade över, ett så kallat överslagsbeteende. Idag är han en helt annan hund. Han är glad, pigg och han älskar att få uppgifter, berättar Linda.

Kid skuttar och hoppar och vid hundmöten ”skvallrar” han. När en annan hund närmar sig, tar Linda honom åt sidan så han ska känna sig trygg. När Kid sedan tar kontakt med henne får han en belöning. På så sätt avdramatiseras hundmöten och Kid har en uppgift.

– Vi vill att Kid ska komma till en hundvan person som med mjuka metoder kan jobba vidare med honom och ge honom den stimulans och trygghet han behöver. En person som precis som han älskar att vara ute i naturen.

Efter Kid är det dags för en betydligt enklare liten kille. Eller kanske inte, det beror på hur man ser det. Lille Freddie kom in till Hundstallet då hans ägare hamnade på sjukhus och inte längre kunde ta hand om honom. Freddie är snäll, men hör lite illa och när han kom till Hundstallet skällde han på allt och alla hela tiden. Men han har också lärt sig skvallerträning och är jätteduktig på promenaden.

En av Lindas skyddslingar är den svarta schäferblandningen Nemo, 14 månader gammal. Han kom till Hundstallet som en privat omplacering eftersom ägarna kände att han var för mycket för dem. Många hundar kommer in till Hundstallet just som tonåringar då den gulliga lilla valpen förvandlats till ett monster. Nemo kom in med noll vardagslydnad i bagaget men med massor av kärlek, humor, känsloöverslag och arbetsvillighet. Just nu är han på prov hos en man med både erfarenhet och tid. Och som är villig att jobba enligt samma metoder som Linda och hennes kollegor. Ingen gammaldags och förlegad skola som bygger på bestraffning. Istället gäller det att skapa en relation som bygger på förtroende och samarbete. Metoder fyllda av kontakt, positivitet och glädje.

Efter lunch är det dags för det där avgörande samtalet. Vill han behålla Nemo?

– Att jobba med omplaceringar är ofta en känslomässig berg-och-dalbana. Vi ägnar massor av tid för att hitta det rätta hemmet, intervjua referenser, ha möten och så ändrar sig kanske intressenterna i sista minuten. Och så får man börja om på ruta ett. Men samtidigt är det ju bra att de ångrar sig när de känner tvivel. Vi får också möta mycket sorg. Människor som älskar sina hundar men av olika anledningar inte kan ha dem kvar. Det är fint och stort att de lämnar över förtroendet till oss.

Linda slår numret, tar ett djupt andetag och låter många signaler går fram. Ingen svarar. Men strax därefter ringer mannen upp. Han hade tagit med Nemo till en kompis och Nemo hade charmat alla. ”Hur känns det nu, det är ju några dagar kvar på provtiden, men …”, frågar Linda. Längre hinner hon inte för svaret kommer blixtsnabbt. ”Nemo stannar hos mig”.

Linda bokar tid för avslutsmöte. Nemo ska få en veterinärbesiktning, papper ska skrivas och tårar gråtas. Linda och hennes kollegor är professionella, välutbildade och de älskar sitt arbete. Varje utlämning innebär ett avsked fyllt av både glädje och sorg. Men den här dagen slutar gott för både Linda och för Nemo.

Kid sover gott i sin korg och det gör Freddie också. En dag kommer samma samtal när det gäller dem båda. Det är Linda övertygad om.

[box]Fakta om Hundstallets hundar:

Varje år kommer cirka 500 hundar in till Hundstallet. En brokig grupp som kan delas upp i tre grupper: vanvårdsärenden, det vill säga hundar som farit illa och omhändertagits av Länsstyrelse och polis. Hittehundar, varav några har ”rymt” och hämtas inom kort. Andra har dumpats av ägare som aldrig hör av sig. I mån av plats tar vi också hand om hundar som behöver hitta ett nytt hem. Det kan vara hundar vars matte eller husse dött eller hundar som inte längre kan tas om hand på grund av skilsmässa eller då ägaren inte längre klarar att ge sin hund det liv den behöver. När det gäller den här gruppen av hundar, tar vi bara emot hundar vi bedömer går att omplacera inom en rimlig tid.[/box]

Vår veterinär Ulla lämnar över besiktningsprotokollet.

”Nemo stannar hos mig”

[box]Rutiner för omplacering: 

• Hunden lämnas till Hundstallet.
• Den får en veterinärundersökning och behandlingar om så behövs.
• Vissa hundar bor på Hundstallet och andra i jourhem då miljön kan vara för stressig.
• Hunden utvärderas av hundskötare och Hundstallets hundtränare.
• En omplacerare tar hand om hunden. När hunden är redo läggs den ut på hemsidan.
• Intresseanmälningar gås igenom.
• Referenser intervjuas.
• Intressenten intervjuas. Per telefon och via personliga möten.
• En provperiod inleds på 30 dagar.
• Avslutade veterinärbesiktning.
• Papper skrivs och den nye ägaren köper hunden.[/box]

Tips för den som är intresserad av en hund från Hundstallet:

• Läs nog igenom beskrivningen av hunden. Lita på det vi skriver. Står det att hunden inte ska bo i en familj med barn, så menar vi det.
• Läs på om rasen, typen av hund.
• Ta en ordentlig funderare, även om hjärtat svämmar över av kärlek och längtan, vilket är underbart och vilket vi är så tacksamma över.

Ställer er frågor som:

1. Passar den här hunden mitt liv?
2. Är jag redo att lägga ner den tid på hunden som den behöver?
3. Måste jag lämna den ensam? Och i så fall hur länge?
4. Kan jag ta med den till jobbet?
5. Är jag beredd att ta ett ansvar som kanske sträcker sig många år framåt?
6. Har jag ekonomiska förutsättningar. Det är dyrt med hund; försäkringar, veterinärvård, mat med mera.

Fyll sedan noggrant i en intresseanmälan. Ju mer utförliga svar, desto lättare är det för oss att fatta bra beslut.

Ha tålamod. Alla som är intresserade av en hund får ett automatiskt svar. Om ni inte blir kontaktad av oss beror det inte på att ni är olämpliga. Det kan bero på många olika anledningar, till exempel att vi hittat någon som vi tror kan ge hunden lite bättre förutsättningar. Vi kan ha fel, då vi bara är människor. Eller så beror det på att vi är överösta av anmälningar, fått in ovanligt många hundar eller att vi har krisberedskap.

Vi har ingen möjlighet att svara alla som hör av sig till oss. Det är vi ledsna för, men vi är en ideell förening och måste prioritera vår tid och här kommer omsorgen om hundarna alltid först.

Vill du ha en hund från Hundstallet
– ge inte upp.