Upphittade och omhändertagna hundar – så jobbar vi

Idag tar Hundstallet emot cirka 500 hundar om året och när nya hundstallet i Alingsås öppnar kommer det att finnas plats för det dubbla.

Hundarna på Hundstallet kan däremot komma från hela Sverige. Men hur går det egentligen till när en hund omhändertas? Vem fattar beslut om omhändertagande och vilken roll spelar Hundstallet under ett pågående hundärende? Jag pratar med Jenny Lindahl, stallchef på Hundstallet i Åkeshov, för att få svar på frågorna.

Omhändertagande för hundens bästa

Jenny har jobbat på Hundstallet i drygt trettio år. Hon har sett hundar komma och gå, flytta vidare till nya familjer, men också hundar som åkt hem igen och några som behövts avlivas. Jenny har också arbetat med de myndigheter som ansvarar för svenskt djurskydd och medverkat vid några av de största omhändertagandena av hundar i Sverige genom tiderna. Som när 147 yorkshireterriers och tio taxar togs om hand från en och samma
plats. Vanvårdade hundar, dräktiga tikar i dåligt skick, undernärda valpar, misshandel, smuts och ohyra.

– Då var det stökigt, säger Jenny, både praktiskt och känslomässigt. Det är cirka 20 år sedan nu, fortsätter hon, men just tillslaget med yorkshireterrierna var omtumlande. Polisen hade hyrt två lastbilar och det var mer eller mindre kaos. Det var en före detta kennel som spårat ur, en människa som tappat greppet om situationen. Det är både hemskt och sorgligt med den typen av situationer, både för inblandade personer och hundarna.

Bland de större ärendena förekommer också de så kallade ”djursamlarna”. Människor som älskar sina hundar men som av olika skäl brister i sin förmåga att ta hand om dem. Det kan röra sig om väldigt ensamma människor som samlar på saker, aldrig städar och själva lever under miserabla förhållanden. De upplever ofta inte att de gör något fel även om de exempelvis har ett trettiotal hundar i en liten lägenhet utan att vare sig rasta dem ute eller städa. Men vanligast är ändå att det handlar om en eller ett par hundar åt gången. De större fallen är färre, även om det ofta är de som hamnar i medias fokus.

Laddade situationer

Hundstallet gör aldrig egna omhändertaganden, och har inte heller de befogenheterna, utan åker ut tillsammans med ansvarig myndighet. Varje tillfälle är olika men gemensamt är att det ofta är en utsatt och laddad situation. Många gånger är hunden rädd och saknar tillit till människor, ofta är ägaren eller anhörig upprörd.

– Vi åker alltid ut minst två personer från Hundstallet när det gäller ett eventuellt omhändertagande utifrån Lagen om tillsyn över hundar och katter. Då handlar det om hundar som har ställt till det i samhället genom att bita djur eller människor, säger Jenny. Vi ansvarar för att fånga in eller koppla upp hunden eller hundarna. Vissa gånger är det enkelt att få kontakt och locka med sig en hund, vid andra tillfällen kan det ta många timmar att skapa förtroende. Då behövs vår kunskap extra mycket. I de fall det är svårt att komma nära och koppla en hund händer det att vi använder hundfångare. Då gäller det ofta skygga eller trängda hundar. Hundfångaren gör att det blir ett säkert avstånd mellan hunden och personen som fångar in den. Jag riskerar aldrig att någon av våra medarbetare exempelvis blir biten i en osäker situation.

Fler hundar omhändertas

Det är svårt att avgöra om människor har blivit bättre eller sämre på att ta hand om sina hundar jämfört med förr. Både och, tror Jenny.

– Det är ju fler som jobbar med att vi ska ha ett bra djurskydd idag. Det syns inte minst i de uppdateringar av lagen som skett de senaste åren. Samtidigt får vi in fler ärenden till Hundstallet, men det beror nog snarare på att allmänheten är mer uppmärksam och att ärenden snabbare sprids via sociala medier. Sedan vi fick de första specialiserade djurskyddspoliserna i Stockholm 2011 har det varit mer fokus på hunden. Sedan vet man inte alltid hur verkligheten ser ut. En hund som är instängd hela dagarna märks inte på samma sätt som en lösdrivande hund med tovig päls och oklippta klor. Den vanligaste anledningen till att myndigheterna omhändertar en hund i Sverige är att det inte finns någon som kan ta hand om den längre. Ägaren har kanske hamnat på sjukhus, sitter anhållen eller har anmälts för vanvård. Om man inte hittar någon anhörig eller annan närstående person som kan ta ansvar för hunden blir den ett så kallat ärende. Det är alltid myndigheten som gör det undersökande jobbet efter ett omhändertagande.

Vem bestämmer?

Den 1 januari 2009 övergick huvudansvaret för djurskyddskontroller från kommunerna till länsstyrelsen. Den 1 juni 2018 tog länsstyrelsen bland annat över ansvaret för utredningar inom lagen om tillsyn över hundar och katter. Det innebär att den beslutsfattande myndigheten för svenskt djurskydd ligger på länsnivå.

– Länsstyrelsen är däremot inte bemannad kvällar och helger, säger Jenny. Då övergår ansvaret till polisen som agerar vid akuta ärenden. Vi på Hundstallet fattar alltså aldrig beslut angående hundar under ett pågående ärende. Det ligger alltid på ansvarig myndighet. Däremot följer vi med och hämtar in hunden och agerar tillfällig uppstallningsplats tills myndigheten tagit beslut om vad som ska hända med den.

Ett hundärende steg för steg

De flesta myndigheter har begränsat utrymme för djurhållning, därför hamnar många hundar på Hundstallet eller motsvarande uppstallningsplats under tiden ett ärende pågår. Kortfattat ser vägen mot
hundens bästa ut så här:

1. Länsstyrelsen (dagtid) eller polis (kvällar och helger) beslutar om omhändertagande enligt djurskyddslagen eller lagen om tillsyn över hundar och katter, därefter hämtas hunden in. När polisen fattat beslut om omhändertagande lämnas ärendet sedan till länsstyrelsen för vidare handläggning.
2. Hunden stallas upp av myndigheten, på Hundstallet eller annan uppstallningsplats.
3. Hundens hälsa ses över av en oberoende veterinär upphandlad av myndigheten.
4. Myndigheten fattar beslut om vad som ska hända med hunden. När det gäller hundar som är omhändertagna enligt djurskyddslagen och lagen om tillsyn över hundar och katter kan hunden säljas, överlåtas, avlivas eller lämnas tillbaka till ägaren. Finns det ingen ägare eller om ägaren förlorar äganderätten beslutar myndigheten att omplacera hunden eller överlåta den till exempelvis Hundstallet. I samband med en överlåtelse från myndigheten övergår både det praktiska och ekonomiska ansvaret för hunden till Hundstallet.

Äntligen hundstallshund

När myndigheten överlåtit hunden och den rent juridiskt blir hundstallshund börjar nästa viktiga fas. Hundstallets egna veterinärer och hundpedagoger går igenom hunden fysiskt och mentalt. Varje hund får sedan en individuellt anpassad träningsplan som alla hundskötare följer
i allt från träning och motion till hur just den hunden ska hanteras. Parallellt jobbar de som ansvarar för omplaceringar på Hundstallet för att hitta ett nytt hem åt hunden. En ny familj där just den hunden får massor med tid, kärlek och en andra chans att njuta av livet och visa vem den verkligen är.

Text: Lotta Ekberg Foto: Hanneke Bonthuis