Det rör ibland upp känslor när vi pratar om kastration av hund och det finns många aspekter att ha i åtanke innan vi fattar beslut om kastrering.
Vad är en kastrering?
Vid en kirurgisk kastration tas testiklarna bort hos hanhund och hos tik tar man bort äggstockar och livmoder vilket gör att hunden inte längre är fertil och kan få valpar.
Anledningar till kastration kan vara följande:
Förhindra fortplantning – om man har både hanhundar och tikar i familjen och vill undvika dräktighet, alternativt har en hund som av olika anledningar inte ska användas i avel.
Behandla eller förebygga fysiska problem – kastration kan ibland behöva göras vid sjukdomstillstånd som till exempel livmoderinflammation eller testikeltumörer.
Ibland kan kastration göras i förebyggande syfte. Kastrerar man en tik i tidig ålder minskar risken för juvertumörer. Hos hanhundar minskar risken för prostatasjukdomar vid kastration. Om en hanhund är kryptokid, det vill säga ena eller båda testiklarna finns kvar inne i bukhålan, rekommenderas kastration för att testikeln inte ska tumöromvandlas.
Beteendeproblem – många hanhundar blir stressade när det finns löptikar i området, vissa så pass att de inte vill äta, har svårt att komma till ro, ylar eller till och med rymmer hemifrån för att hitta sin tik. Dessa hanar kan ibland må bättre av att slippa den sexuella stressen som det innebär att bo i ett tättbebyggt område där det ofta finns löptikar i närheten. Vissa tikar mår dåligt av sina löp eller skendräktigheter, de kan bli trötta och upplevas som ledsna och deprimerade. Dessa tikar kan upplevas som piggare efter kastration
Det är inte ovanligt att man vill kastrera sin hanhund för att minska eller förebygga aggressivitet eller minska beteenden kopplade till könsdriften.
Har man problem med en reaktiv hund är det dock viktigt att tänka på att könsdriften inte är hela lösningen på problemet. Hundaggressivitet beror på många olika faktorer som rasegenskaper, träning och tidigare erfarenheter. En kastration minskar könsdriften hos hunden men beteenden som lärts in kommer inte per automatik försvinna efter kastrationen utan kräver träning.
Fördelar med kastration
Inga oplanerade valpar
Tiken kan inte bli dräktig och hanhunden kan inte längre göra tikar dräktiga.
Minskad stress vid löptikar, löp, skendräktighet
Hanar som blir starkt påverkade av löptikar och tikar som har jobbiga löp eller skendräktigheter kan må bättre av att kastreras. Vissa hanar som är mycket påverkade av sina könshormoner blir svåra att få kontakt med på promenader eftersom de ständigt letar efter fläckar att nosa och slicka på och kan därmed bli lättare att träna efter en kastration.
Ökad livslängd
Man har sett en ökad livslängd hos kastrerade hundar. Dock är tumörsjukdomar vanligare på kastrerade hundar men det tros bero på just att de lever längre.
Nackdelar med kastration
Operativt ingrepp
En kastration utförs under narkos vilket i sig alltid medför en viss risk. Operationssåret behöver skötas och hållas rent och hunden behöver ha tratt eller liknande för att undvika att den slickar på såret.
Viktuppgång
Ämnesomsättningen sjunker med ca 30% hos den kastrerade hunden vilket gör att de lättare går upp i vikt. Ökad vikt kan i sin tur ge hälsoproblem som diabetes eller ledsjukdomar och kortare livslängd. Genom att anpassa kost och motion kan man förebygga dessa problem, till exempel genom att ge hunden ett foder med lägre energiinehåll anpassat för kastrerade hundar.
Pälsförändringar
Efter en kastration kan hundens päls förändras. Pälsen kan bli längre, mjukare och hunden kan få mer underull. Detta kan hanteras genom pälsvård och regelbundna besök hos hundfrisören.
Inkontinens (urinläckage)
Könshormonerna styr muskulaturen runt urinröret vilket kan göra att vissa kastrerade hundar får problem med urinläckage, ofta efter vila. Detta kommer ofta flera månader eller år efter kastreringen. Det drabbar ca 20% av alla kastrerade tikar och kan behandlas effektivt med medicinering. Det är ovanligt att hanhundar drabbas och även svårare att behandla hos dessa.
Ortopediska problem
Vid tidig kastrering finns en ökad risk för ortopediska problem som höft- och armbågsledsdysplasi eller korsbandsskador. Risken är större hos storvuxna raser.
Aggression och rädsla
Könshormonet testosteron kan bidra till aggressivt beteende hos hunden och sådant beteende kan ibland dämpas vid en kastration, men det är ingen garanti. Könsdriften kommer försvinna hos den kastrerade hunden men det betyder inte per automatik att problematiska beteenden försvinner. Beteenden som revirmarkering och aggression mot andra hundar kan kvarstå även efter att hunden kastrerats om de pågått en längre tid och därmed blivit inlärda. En kastration är därför sällan lösningen på beteendeproblematik.
Har man en hund som är osäker eller rädd bör man tänka ett extra varv innan man väljer att kastrera, eftersom rädslan kan öka när testosteronproduktionen (som också ger hundens mod) minskar. Detta gäller både hanhundar och tikar. Om hunden visar aggressiva beteenden kan det i grund och botten bero på rädsla, som då kommer öka vid en kastration.
Kemisk kastrering
Vid en kemisk kastration injiceras ett chip under huden på hunden. Detta utsöndrar en substans som blockerar hundens könshormoner på kemisk väg. En kemisk kastrering håller 6-12 månader beroende på vilken styrka chipet har och kan vara ett alternativ om man vill ha en tillfällig lösning eller om hunden inte bör sövas. Effekten av chipet avtar successivt så det finns inget exakt datum för när hunden åter är fertil igen.
Rådgör med veterinär
Rådgör alltid noggrant med veterinär innan du bokar en tid för kastration. Gå igenom för- och nackdelar och berätta för veterinären om du har en hund som är rädd eller ängslig. Om du har en hund med beteendeproblem behöver du kanske även kontakta en professionell hundtränare för att få hjälp med en träningsplan för dig och din hund.