Välfärd för hundar

Den senaste ägaren var Skånska Djurambulansen. Det var innan dess Astra som lät bygga lokalen för andra syften så som uppfödning av beagles. Hundstallet har sedan över 100 år tillbaka alltid stått på hundens sida. Vi kan nu, framåt, förvalta lokalerna till att hjälpa fler utsatta hundar. Det har alltid och kommer alltid vara vår högsta prioritet.

När den snälla, fina familjehunden som sover i vår säng på nätterna plötsligt morrar åt oss kan det göra oss chockade, ledsna och kanske även arga eller rädda för vår hund. Att hunden vaktar saker som är viktiga för den kallas resursförvar och är egentligen inget konstigt beteende – vi är alla måna om saker vi upplever som viktiga för oss. Är man hungrig är maten viktig, är man trött är det viktigt att få ha sin sovplats ifred och har man hittat något spännande vill man kanske behålla det för sig själv.

Men om vaktandet skulle bli ett problem för dig och hunden i er vardag, hur ska du då hantera det? 

Tecken på resursförsvar

Om hunden till exempel tuggar på ett ben eller leker med en leksak och plötsligt blir stel i kroppen eller morrar när du närmar dig visar den tydligt att den tycker att du kommit för nära. Detta ska vi ta på största allvar eftersom det är en varning som hunden kan trappa upp om vi inte respekterar dess signaler. Ett morrande betyder att hunden känner sig osäker i situationen och vi som hundägare behöver fundera över vad det är hunden vaktar och vid vilka tillfällen det uppstår för att kunna se till att det inte blir ett problem.

Fysiska tecken på resursförsvar

• Stelnar i kroppen
• Slickar sig runt munnen
• Visar vitögon
• Sväljer sin resurs snabbt oavsett om det är mat eller en leksak
• Tar med sig sin resurs och går undan från dig
• Morrar
• Nafsar

Vad kan hunden försvara?

Hunden försvarar det som är viktigt för den, där och då. Det handlar ofta om mat, tuggben eller leksaker men kan även vara en bra liggplats, sin ägare och/eller dennes saker, sitt eget kräks eller andra saker i dess närhet. Vissa hundar vaktar bara i specifika situationer eller miljöer och resursförsvar kan visa sig mot både människor, hundar eller andra djur.

Varför vaktar hunden?

Att hundar vaktar sina resurser kan dels ha genetiska orsaker vilket betyder att det finns en ärftlig predisposition hos hunden att vakta, men det kan även vara inlärt. Det kan starta redan i valplådan om resurserna är begränsade men vår hantering av hunden spelar också in. Vissa raser är mer benägna att vakta än andra men vaktar mindre på bortaplan där resurserna inte är deras att försvara. Att vakta kan även bero på generell stress om hunden ligger högt i aktivitet.

Smärta? 

Att en hund börjar vakta resurser eller förvärras i sitt resursförsvar kan även vara en konsekvens av problem med mage och tarm. Att uppsöka veterinär vid beteendeförändringar är därför viktigt som ett första steg.

Går det att träna bort?

Svaret på denna fråga är kanske. Det beror på hur starkt beteendet sitter i hunden, tidigare erfarenheter och träning och livssituation. Det går alltid att skapa bättre förutsättningar för hunden att göra rätt och att inte vakta sina resurser mer än nödvändigt. Om vi inte respekterar hundens signaler kan beteendet öka i styrka eftersom hunden inte får gehör för det den försöker förmedla till oss. Om vi i stället lär hunden att vi inte kommer konkurrera om dess resurser kan beteendet minska.

Ska man straffa bort det?

En morrning betyder alltid att hunden tycker du är för nära och att den är osäker på situationen. Om vi i det här läget försöker ”ta i med hårdhandskarna” kommer det få motsatt effekt. Vi bevisar för hunden att vi inte är att lita på eftersom vi försöker stjäla det hunden tycker är hans. Risken är dessutom mycket stor att du blir biten. Lyckas vi ta ifrån hunden dess skatt med hot eller våld kommer det resultera i att hunden litar på oss lite mindre nästa gång samma situation uppstår och troligen trappar den upp varningssignalerna och varnar tidigare och starkare än innan. Om morrningen bestraffas finns även en risk att vi tystar hundens varning vilket gör att den i stället biter utan förvarning. Bekräfta inte hundens misstankar och undvik hot och dominanshandlingar som att gå mot hunden, stirra på den eller sträcka dig efter det hunden har.

Gamla sanningar

Förr trodde man att det var bra att öva på att ta ifrån hunden dess saker för att lära den att släppa sina resurser. Idag vet vi att det snarare kan skapa problem med resursförsvar eftersom det är ett ologiskt beteende. Hunden kan bli vaksam eftersom den aldrig vet när vi kommer och tar något ifrån den. Idag vet vi också att det inte finns någon rangskala mellan olika arter och därför finns det ingen anledning för oss att försöka dominera hunden på olika sätt. Det skapar snarare osäkerhet och otrygghet.

Läs gärna också våra tips på vad man kan göra om ens hund uppvisar resursförsvar här

Hundstallet har ingen generell rutin att kastrera hundar. Vid behov görs alltid en individuell bedömning, där beslutet grundas på vad som är bäst för den enskilda hundens hälsa och välmående. Kastrering genomförs endast när det bedöms vara nödvändigt och motiverat, till exempel av medicinska eller tydliga beteendemässiga skäl. 

Osäkra och rädda hundar kastreras aldrig hos oss. Erfarenhet visar att kastrering i sådana fall kan innebära en risk, eftersom man då kan ta bort det lilla mod och den trygghet hunden har, vilket kan förvärra rädslor och osäkerhet.

Vårt förhållningssätt bygger på kunskap, erfarenhet och respekt för varje hunds individuella förutsättningar.

Vill du läsa mer om hur Hundstallet ser på kastrering generellt kan du ta del av vår artikel ”Kastrering av hund – en het potatis” på vår hemsida.

Hur en hund mår under en längre vistelse hos oss varierar från individ till individ. Hundarna får mycket omsorg, träning och daglig aktivering, men för vissa kan en längre tid i stallmiljö ändå bli mentalt påfrestande. Det händer att en del hundar blir nedstämda, passiva eller tappar livsglädje när väntan på ett eget hem blir lång.

För att motverka detta gör vi alltid det vi kan – inom ramen för våra resurser – för att hundarna ska må så bra som möjligt. Det kan handla om extra träning, aktivering, social kontakt eller att hunden får flytta ut i ett jourhem, där den kan få mer lugn, närhet och vardaglig stimulans i hemmiljö.

Vårt mål är alltid att hitta rätt hem så snart det är möjligt, utan att tumma på hundens behov och förutsättningar.

Om du vill vara med och göra stor skillnad för en hund som väntar lite längre, kan du hjälpa till genom att bli jourhem. Du kan läsa mer om vad uppdraget innebär och ansöka via vår hemsida.

För en hund på Hundstallet är rutinerna ungefär desamma varje dag. På morgonen går de ut på en kort rastning där hundskötarna även får chans att se att allt ser okej ut efter natten. Därefter får de frukost och eventuell medicinering.

Under dagen får alla hundar varsin långpromenad på ca en timme men ibland kan det i stället bli en utflykt, ett träningspass, att få leka i rastgården eller att gå ett spår.

Hälften av hundarna får sin långpromenad på förmiddagen och hälften av hundarna får på eftermiddagen. De som inte får långpromenad får i stället ett berikningspass. Alla stall har ett rullande berikningsschema där dagarna är vikta för olika former av berikning som till exempel tugg, undersökande, riva och slita eller dofter.

Många hundar har olika besök inplanerade under dagen. Det kan vara att besöka veterinären eller fysioterapeuten, att få ett bad eller träffa en intressent eller ett potentiellt jourhem.

Under kvällen får alla hundar en kvällsrastning, middag och eventuell medicinering innan nattningen. 

Berikning handlar om att skapa möjligheter för djur att bete sig naturligt utifrån den art de är och få utlopp för sina medfödda beteendebehov. Kort sagt betyder det att hunden får bete sig som en hund. Vad det innebär kan vara olika för olika hundar och är kopplat till både ras och individ. Vissa hundar har ett stort behov av att gräva, andra att springa fort, några att få slita och riva sönder saker och andra att få bevaka sin omgivning.

En hund som bor i en vanlig familj får ett visst mått av berikning bara utifrån att den lever med sin familj och deltar i vardagliga aktiviteter, medan en hund på ett hundstall inte alls får samma möjligheter. Därför har vi lagt till berikning som en del i hundarnas vardag på stallen för att ge dem utlopp för beteendebehov och som ett sätt att få ur sig stress och frustration. Berikningen är en stor del av den pedagogiska planen för hundarna på stallen och kan hjälpa dem att må bättre under sin tid hos oss.

Alla arter har specifika beteendebehov som de behöver få tillgodosedda. Beteendebehoven är så viktiga för arten att dålig välfärd och beteendestörningar kan uppstå om inte behoven tillgodoses. Många av oss har sett hur djur på djurparker vankar av och an, går i cirklar så länge att det blir spår i marken eller blir apatiska och bara stirrar ut i luften. Allt detta är tecken på att djuren inte mår bra i sin miljö.

En hund som kan välja helt själv födosöker, jagar, är sociala med andra hundar, förflyttar sig, springer, går, vilar, rastar sig, gräver och så vidare. Att leva ihop med människor ger många fördelar för hunden i form av ett hem, mat och veterinärvård men baksidan av detta är att vi i många situationer tagit ifrån hunden möjligheten att fatta egna beslut och att ägna sig åt det som intresserar den. Genom berikning kan vi ge tillbaka en del av det självbestämmande vi tagit ifrån den.

Man pratar om två former av berikning – miljöberikning och beteendeberikning. Vid miljöberikning anpassar vi utformningen av hundens miljö och vid beteendeberikning skapar vi olika situationer för hunden där den kan bete sig artspecifikt.

Exempel på miljöberikning på Hundstallet kan vara att vi ger hunden en koja att gå undan i, en skärm att gå bakom, en upphöjd liggplats att spana från, en plats att gräva på eller en balja med vatten att bada i.

Exempel på beteendeberikning på Hundstallet kan vara att ge hunden kartonger att undersöka, öppna och slita sönder, olika former av tugg att pyssla med, äta på eller gräva ner, smakbrickor med olika saker att välja mellan, dofter att lukta på eller tåliga leksaker att bita på.

En viktig del av berikningen är att den ska vara frivillig. Vi serverar till exempel alltid hundens mat på ett tryggt sätt så det inte blir en kamp eller stressande att bli mätt. En annan viktig del av berikningen är att den ska vara säker så hunden inte kan skada sig på den och att den ska vara lättillgänglig även om hunden till exempel är äldre och stel, är trubbnosig eller är mycket stor eller liten. 

Fundera gärna över din egen hunds miljö, kanske finns det detaljer du kan ändra i din hunds vardag för att ge den ett större privatliv? Det kanske kan vara så enkelt som att ge den en egen plats att vara på där den alltid får vara ifred, att låta den få välja väg på promenaden ibland, att få gå i långlina eller flexikoppel på vissa promenader för att få mer frihet, att få gå ett spår eller att få en ny leksak ibland. Det är bara fantasin som sätter gränser så länge det du presenterar är säkert för hunden, valfritt och tillgängligt.

Hundarna på Hundstallet har alla varsin inomhusbox med en lucka till en utomhusbox. Boxarna inreds efter individens behov men alla har både en upphöjd liggplats och en mjuk bädd att välja på i sin inomhusbox. Alla hundar har även mjuka filtar och fällar i sina boxar så de kan bädda. Vissa boxar har trasmattor på golvet och många hundar har kojor att krypa in i eller skärmar att gå in bakom, allt utifrån vad vi ser att de behöver för att må så bra som möjligt. Många hundar har även leksaker i sina boxar.

Även uteboxarna inreds utifrån vad vi upplever att hunden behöver bäst men alla boxar har ett liggbord eller någon form av upphöjd liggplats att spana från. Vissa boxar har extra berikning i form av löv eller en stubbe att urinmarkera på och andra har kanske en tross eller en boll hängandes från taket för att ha något att dra och slita i om andan faller på. Mellan uteboxarna finns siktbarriärer så att hundarna både kan se andra hundar men även välja att slippa se andra om de har behov av det. Luckorna till uterastgårdarna hålls öppna dagtid men stängs vid nattning.

Att vara hund på Hundstallet kan vara stressigt. De tillbringar många timmar ensamma och hundar kommer och går på stallet dagligen. Vi använder därför konstgjorda lugnande feromoner i vägguttagen men även i sprayform och sprayar filtar och fällar hos hundar som är oroliga eller stressade. Vi har radio på i stallarna under dagtid som ljudberikning och vi har även provat att spela upp Astrid Lindgrens röst där hon berättar sina sagor.

Alla hundar får en hanteringsplan när de kommer in till Hundstallet. Där utgår man från hundens bakgrund och gör upp en första plan för hur hunden ska hanteras under sin tid hos oss. Alla hundar besiktigas hos veterinär de första dagarna och därefter utformas en plan om hunden till exempel behöver undersökas eller behandlas för något eller få rehabilitering. Hunden får en individuell foderstat, päls och klor sköts om kontinuerlig och en plan läggs upp för hur hunden ska motioneras och aktiveras utifrån sin hälsostatus. Vissa hundar behöver även hjälp med träning. Det kan till exempel handla om att kunna gå promenader utan att reagera på andra hundar, att slappna av tillsammans med människor eller att lära sig att få sina klor klippta. Alla arbetsgrupper på Hundstallet arbetar tätt tillsammans och det sker täta avstämningar så att alla hundars utveckling går framåt. Om en hund inte mår bra behöver det fångas upp tidigt så vi kan se över vad som kan ändras för att den ska må bättre.

Vårt främsta fokus är alltid att skapa en lugn, trygg och kärleksfull miljö för hundarna som vistas hos oss. Många av våra hundar är i behov av rehabilitering, träning eller extra lugn, och spontana besök kan innebära stress och påverka deras välmående negativt. Därför tar vi i regel inte emot besökare i våra hundstall.

Vid särskilda tillfällen, som till exempel våra Öppna hus eller VIP-dagar ( för medlemmar), ges möjlighet för allmänhet och medlemmar att besöka oss. Dessa arrangeras ett fåtal gånger per år utifrån våra resurser, och då får besökarna träffa några av hundar som är redo för omplacering och som bedöms klara av att möta nya människor på ett tryggt sätt.

Information om kommande Öppet hus och andra evenemang publiceras på vår evenemangssida, där vi rekommenderar att du håller utkik. Inbjudningar till VIP-dagar – där medlemmar får en möjlighet att besöka verksamheten återfinns oftast under Mina Sidor på vår hemsida när det är aktuella att anmäla sig till.

I vissa situationer är det tydligt att en hund utsätts för vanvård eller misshandel, medan det i andra fall kan handla om en oro eller misstanke om att något inte står rätt till. Oavsett vilket är det viktigt att ta sin känsla på allvar – att agera kan göra stor skillnad och i vissa fall rädda ett liv.

Om du vet eller misstänker att en hund far illa kan det, om situationen tillåter, vara ett första steg att prata med hundens ägare. I många fall kan det handla om okunskap eller tillfälliga svårigheter.

Om situationen är allvarlig, eller om det inte känns tryggt att ta kontakt, bör du anmälan till Länsstyrelsen, som ansvarar för tillsyn av djurskydd. Det går bra att göra en anmälan anonymt.

Om du bevittnar pågående misshandel eller ett akut djurskyddsbrott ska du alltid kontakta Polisen direkt.

Genom att reagera och agera kan du bidra till att fler hundar får den trygghet och omsorg de har rätt till – och i förlängningen en chans till ett bättre liv.

Vi anser att alla hundar har rätt till ett gott liv och en andra chans, oavsett utseende, ras eller typ. Erfarenhet och evidens visar att rasförbud inte löser de bakomliggande problemen med hundar som utvecklar ett farligt beteende.

Det vi ser i vårt dagliga arbete är att hundars beteende i första hand påverkas av människan bakom hunden – genom avel, uppväxt, träning, omvårdnad och tillsyn. När en hund ges rätt förutsättningar och bemöts utifrån sina individuella behov kan mycket förändras. Vi möter dagligen exempel på hundar som, efter att ha hamnat i rätt miljö, utvecklas positivt och blir trygga familjemedlemmar.

Problematiskt beteende hos hundar har därför sällan sin grund i ras eller hundtyp, utan i bristande ansvar, kunskap eller omsorg från människans sida. Ett generellt rasförbud riskerar istället att drabba individer som inte utgör någon fara, utan att adressera de verkliga orsakerna till problemet.

Vi har samlat lite fördjupande information om ämnet i följande artiklar, där vi bland annat belyser vilka faktorer som faktiskt påverkar hundars beteende:

• Vad gör en hund farlig?

• Vägen framåt är inte rasförbud

Där kan du läsa mer om vårt synsätt och den kunskap och erfarenhet som ligger till grund för vår ståndpunkt.

På många av våra hundars profilsidor står det att hunden inte ska bo tillsammans med barn, katt eller andra hundar. Det väcker ofta frågor, och förklaringen är enkel: vi chansar aldrig när det gäller säkerhet och hundens välmående. Vårt mål är alltid att hitta ett hem där hunden har de bästa förutsättningarna att må bra och utvecklas.

Hundens bakgrund
Ibland känner vi till mycket om hundens tidigare liv, men i många fall är bakgrunden oklar eller bristfällig. Om vi vet att en hund tidigare har levt tillsammans med till exempel barn, andra hundar eller katt och fungerat bra i den miljön kan det vara en viktig vägledning i omplaceringen. I andra fall är det just svårigheter i sådana situationer som gjort att hunden hamnat hos oss.

Om en hund till exempel tidigare har visat aggressivt beteende mot barn kommer vi aldrig att placera den i en barnfamilj, oavsett hur hundvana familjen är. Många hundar kan fungera bra med äldre barn eller tonåringar men känna sig osäkra kring mindre barn, och även sådana faktorer tar vi hänsyn till när vi bedömer vilken miljö som passar bäst.

För vissa hundar saknar vi helt eller delvis information om deras tidigare liv. När det finns sådana kunskapsluckor behöver vi vara extra försiktiga i våra bedömningar.

Katter och smådjur
Under hundens tid på Hundstallet har vi begränsade möjligheter att testa hur den fungerar tillsammans med katter eller andra smådjur. Om vi ser att en hund har stark jaktlust finns det en risk att den inte kan leva tryggt i ett hem med katt eller andra mindre djur. För att undvika riskfyllda situationer väljer vi därför ofta den säkrare vägen och placerar hunden i ett hem utan sådana djur.

Relationer till andra hundar
Hur en hund fungerar tillsammans med andra hundar är något vi successivt lär oss när hunden bor hos oss. Vissa hundar trivs mycket bra med andra hundar men saknar förmågan att hantera samspelet på ett balanserat sätt i vardagen. De kan till exempel fungera bra med promenadkompisar men inte klara av att bo tillsammans med en annan hund. Andra kan leka och umgås fint men behöver ändå vara ensamhund i hemmet, exempelvis på grund av resursförsvar kring mat eller leksaker.

Hundstallets ansvar
Som organisation har vi ett stort ansvar – både gentemot hundarna, de blivande ägarna och samhället i stort. Därför lägger vi mycket tid på att lära känna varje hund innan vi omplacerar den. Vår ambition är att hitta rätt hem från början, så att hunden inte behöver flytta mellan olika familjer i onödan.

Ingen hund ska behöva hamna i en situation där den känner sig tvungen att försvara sig, och inget barn eller annat djur ska riskera att komma till skada. Därför är vi noggranna i våra bedömningar och placerar varje hund där vi tror att den har bäst möjlighet att leva ett tryggt och stabilt liv.

Resursförsvar är ett naturligt beteende där hunden vaktar sådant den upplever som värdefullt, till exempel mat, leksaker eller sin plats. Beteendet grundar sig ofta i osäkerhet och kan i vissa fall förstärkas av smärta eller sjukdom.

Det viktigaste är att arbeta med trygghet och förebyggande åtgärder:

• Skapa en lugn och förutsägbar vardag där hunden får ha sina saker i fred.
• Hantera resurser med struktur, till exempel genom att plocka undan tuggben och leksaker vid behov.
• Erbjud flera resurser för att minska värdet av enskilda föremål.
• Introducera nya människor och hundar lugnt och på hundens villkor.
• Lär dig läsa hundens signaler för att kunna avleda i tid.
• Undvik att bli arg eller bestraffa, då det kan förstärka beteendet.

Om beteendet är omfattande eller svårt att hantera är det viktigt att ta hjälp av veterinär eller beteendeexpert, då orsaken kan vara både fysisk och beteendemässig.