Välfärd för hundar

Vi kastrerar när det bedöms vara nödvändigt. Osäkra och rädda hundar kastrerar vi aldrig, eftersom man riskerar att då ta bort det lilla mod som hunden har.

Ni kan läsa mer om hur vi på Hundstallet ser på kastrering generellt i vår artikel här Kastrering av hund – en het potatis

Den senaste ägaren var Skånska Djurambulansen. Det var innan dess Astra som lät bygga lokalen för andra syften så som uppfödning av beagles. Hundstallet har sedan över 100 år tillbaka alltid stått på hundens sida. Vi kan nu, framåt, förvalta lokalerna till att hjälpa fler utsatta hundar. Det har alltid och kommer alltid vara vår högsta prioritet.

Vi vill skapa en lugn, trygg och kärleksfull miljö för våra hundar. Därför tar vi inte emot besökare i hundstallarna annat än vid speciella tillfällen. Det kan vara till exempel under våra öppna hus, som vi under normala omständigheter har en gång om året. Då får besökarna träffa de hundar som är redo för nya hem och som klarar av att möta människor utan att ta skada på något sätt. Håll utkik på vår evenemangsida för nästa Öppet Hus.

Ibland råder det ingen tvekan. Det kan gälla uppenbara lagbrott som misshandel och vanvård. Ibland kanske du ”bara” misstänker att något är fel. Oavsett vilket, kan du agera. Kanske kan du därigenom rädda ett liv och göra att en hund får en chans till en bättre framtid.

Vet man med sig att en hund far illa så är det bästa att prata med vederbörande, om situationen tillåter det, annars kan man alltid rapportera händelsen till Länstyrelsen ( det går att vara anonym). Blir man vittne till att någon misshandlar sin hund kan man alltid också ringa till Polisen. 

Det händer att de blir smått apatiska och sorgsna. Därför får att vissa bo i jourhem för att behålla livsglädje. Vi gör alltid allt vi kan, och har resurser till, för att hundarna ska ha det bra medan de är här och vi försöker alltid hitta det optimala hemmet så snabbt vi kan.

Vill du hjälpa till och bli ett av våra viktiga jourhem, Du kan läsa mer vad som krävs och ansöka här

Vi är av den bestämda åsikten att alla hundar har rätt till ett gott liv och en andra chans då de hamnat i fel sammanhang. Det alldeles oavsett hur hunden ser ut eller vilken hundtyp den tillhör. Ett rasförbud löser nämligen inte problemen med att hundar hamnar fel och blir farliga. Vi ser dagligen hur bra det kan bli när en hund hamnar rätt, när individuella behov och förutsättningar tas i beaktning. Problemen med hundar som blir farliga har en gemensam nämnare och det är inte hundtyp eller hundras – det är de människor som ligger bakom aveln, omvårdnaden och tillsynen.

Vi har även lyft flera artiklar kring vad som gör en hund farlig och dessa kan ni läsa här: 

Hur blir en hund farlig?

Mänskliga faktorer gör en hund farlig

”Farliga hundar” har sällan rätt uppfödarmiljö

Hundarna på Hundstallet har alla varsin inomhusbox med en lucka till en utomhusbox. Boxarna inreds efter individens behov men alla har både en upphöjd liggplats och en mjuk bädd att välja på i sin inomhusbox. Alla hundar har även mjuka filtar och fällar i sina boxar så de kan bädda. Vissa boxar har trasmattor på golvet och många hundar har kojor att krypa in i eller skärmar att gå in bakom, allt utifrån vad vi ser att de behöver för att må så bra som möjligt. Många hundar har även leksaker i sina boxar.

Även uteboxarna inreds utifrån vad vi upplever att hunden behöver bäst men alla boxar har ett liggbord eller någon form av upphöjd liggplats att spana från. Vissa boxar har extra berikning i form av löv eller en stubbe att urinmarkera på och andra har kanske en tross eller en boll hängandes från taket för att ha något att dra och slita i om andan faller på. Mellan uteboxarna finns siktbarriärer så att hundarna både kan se andra hundar men även välja att slippa se andra om de har behov av det. Luckorna till uterastgårdarna hålls öppna dagtid men stängs vid nattning.

Att vara hund på Hundstallet kan vara stressigt. De tillbringar många timmar ensamma och hundar kommer och går på stallet dagligen. Vi använder därför konstgjorda lugnande feromoner i vägguttagen men även i sprayform och sprayar filtar och fällar hos hundar som är oroliga eller stressade. Vi har radio på i stallarna under dagtid som ljudberikning och vi har även provat att spela upp Astrid Lindgrens röst där hon berättar sina sagor.

Alla hundar får en hanteringsplan när de kommer in till Hundstallet. Där utgår man från hundens bakgrund och gör upp en första plan för hur hunden ska hanteras under sin tid hos oss. Alla hundar besiktigas hos veterinär de första dagarna och därefter utformas en plan om hunden till exempel behöver undersökas eller behandlas för något eller få rehabilitering. Hunden får en individuell foderstat, päls och klor sköts om kontinuerlig och en plan läggs upp för hur hunden ska motioneras och aktiveras utifrån sin hälsostatus. Vissa hundar behöver även hjälp med träning. Det kan till exempel handla om att kunna gå promenader utan att reagera på andra hundar, att slappna av tillsammans med människor eller att lära sig att få sina klor klippta. Alla arbetsgrupper på Hundstallet arbetar tätt tillsammans och det sker täta avstämningar så att alla hundars utveckling går framåt. Om en hund inte mår bra behöver det fångas upp tidigt så vi kan se över vad som kan ändras för att den ska må bättre.

För en hund på Hundstallet är rutinerna ungefär desamma varje dag. På morgonen går de ut på en kort rastning där hundskötarna även får chans att se att allt ser okej ut efter natten. Därefter får de frukost och eventuell medicinering.

Under dagen får alla hundar varsin långpromenad på ca en timme men ibland kan det i stället bli en utflykt, ett träningspass, att få leka i rastgården eller att gå ett spår.

Hälften av hundarna får sin långpromenad på förmiddagen och hälften av hundarna får på eftermiddagen. De som inte får långpromenad får i stället ett berikningspass. Alla stall har ett rullande berikningsschema där dagarna är vikta för olika former av berikning som till exempel tugg, undersökande, riva och slita eller dofter.

Många hundar har olika besök inplanerade under dagen. Det kan vara att besöka veterinären eller fysioterapeuten, att få ett bad eller träffa en intressent eller ett potentiellt jourhem.

Under kvällen får alla hundar en kvällsrastning, middag och eventuell medicinering innan nattningen. 

Berikning handlar om att skapa möjligheter för djur att bete sig naturligt utifrån den art de är och få utlopp för sina medfödda beteendebehov. Kort sagt betyder det att hunden får bete sig som en hund. Vad det innebär kan vara olika för olika hundar och är kopplat till både ras och individ. Vissa hundar har ett stort behov av att gräva, andra att springa fort, några att få slita och riva sönder saker och andra att få bevaka sin omgivning.

En hund som bor i en vanlig familj får ett visst mått av berikning bara utifrån att den lever med sin familj och deltar i vardagliga aktiviteter, medan en hund på ett hundstall inte alls får samma möjligheter. Därför har vi lagt till berikning som en del i hundarnas vardag på stallen för att ge dem utlopp för beteendebehov och som ett sätt att få ur sig stress och frustration. Berikningen är en stor del av den pedagogiska planen för hundarna på stallen och kan hjälpa dem att må bättre under sin tid hos oss.

Alla arter har specifika beteendebehov som de behöver få tillgodosedda. Beteendebehoven är så viktiga för arten att dålig välfärd och beteendestörningar kan uppstå om inte behoven tillgodoses. Många av oss har sett hur djur på djurparker vankar av och an, går i cirklar så länge att det blir spår i marken eller blir apatiska och bara stirrar ut i luften. Allt detta är tecken på att djuren inte mår bra i sin miljö.

En hund som kan välja helt själv födosöker, jagar, är sociala med andra hundar, förflyttar sig, springer, går, vilar, rastar sig, gräver och så vidare. Att leva ihop med människor ger många fördelar för hunden i form av ett hem, mat och veterinärvård men baksidan av detta är att vi i många situationer tagit ifrån hunden möjligheten att fatta egna beslut och att ägna sig åt det som intresserar den. Genom berikning kan vi ge tillbaka en del av det självbestämmande vi tagit ifrån den.

Man pratar om två former av berikning – miljöberikning och beteendeberikning. Vid miljöberikning anpassar vi utformningen av hundens miljö och vid beteendeberikning skapar vi olika situationer för hunden där den kan bete sig artspecifikt.

Exempel på miljöberikning på Hundstallet kan vara att vi ger hunden en koja att gå undan i, en skärm att gå bakom, en upphöjd liggplats att spana från, en plats att gräva på eller en balja med vatten att bada i.

Exempel på beteendeberikning på Hundstallet kan vara att ge hunden kartonger att undersöka, öppna och slita sönder, olika former av tugg att pyssla med, äta på eller gräva ner, smakbrickor med olika saker att välja mellan, dofter att lukta på eller tåliga leksaker att bita på.

En viktig del av berikningen är att den ska vara frivillig. Vi serverar till exempel alltid hundens mat på ett tryggt sätt så det inte blir en kamp eller stressande att bli mätt. En annan viktig del av berikningen är att den ska vara säker så hunden inte kan skada sig på den och att den ska vara lättillgänglig även om hunden till exempel är äldre och stel, är trubbnosig eller är mycket stor eller liten. 

Fundera gärna över din egen hunds miljö, kanske finns det detaljer du kan ändra i din hunds vardag för att ge den ett större privatliv? Det kanske kan vara så enkelt som att ge den en egen plats att vara på där den alltid får vara ifred, att låta den få välja väg på promenaden ibland, att få gå i långlina eller flexikoppel på vissa promenader för att få mer frihet, att få gå ett spår eller att få en ny leksak ibland. Det är bara fantasin som sätter gränser så länge det du presenterar är säkert för hunden, valfritt och tillgängligt.

Veterinär

Om beteendet att vakta en resurs är nytt eller väldigt starkt, överdrivet eller har eskalerat är alltid första steget att boka en tid hos veterinär för en undersökning. Resursförsvar kan vara ett symtom på smärta, värk eller sjukdom.

Det man gör ofta blir man bra på! 

Undvik att det uppstår situationer där hunden behöver vakta.  Vi vill inte att hunden ska öva på att nafsa eller bita. Respektera därför hundens signaler och backa undan. Därefter behöver du fundera på hur du kan hjälpa hunden så situationen inte uppstår igen.

Jobba förebyggande

Säkerhet är alltid det viktigaste när vi har en hund som vaktar. Det finns hundar som är avslappnade kring resurser och då behöver man inte vara med och styra på samma sätt men var uppmärksam på om hunden blir obekväm. Hundar vill inte ha konflikt utan försvarar sig bara om de känner sig trängda.

Gå till din plats/slips 

Vi lär hunden att det finns en trygg plats där den får vara ifred och där ingen kommer störa den genom att använda kompostgaller och skapa ett rymligt hörn där hunden får en liggplats. Kompostgallret behöver ha en viss siktbarriär som kan skapas genom att till exempel trä ett lakan runt eller hänga en filt över en del av gallret. Synliga barriärer är bra för både hund och människa då det blir tydligt vart gränsen går. För att inte tränga hunden är det dock viktigt att det inte blir en återvändsgränd för hunden utan att den kan ta sig ut från två håll.

Låt hunden ha ett längre bomullssnöre (minst 1,5-2 m långt) fastknutet i halsbandet eller selen. Snöret får inte vara för kort eftersom vissa hundar då kan börja vakta snöret. Denna ”slips” används för att på ett neutralt sätt bryta hunden om den blir obekväm och börjar vakta något. Ligger hunden till exempel i en soffa eller säng och blir stel när du kommer nära tar du utan att säga något änden av slipsen och leder hunden in bakom gallret. Slipsen gör situationen säkrare eftersom du inte behöver tränga hunden genom att komma för nära, samtidigt som du på ett tryggt sätt visar vad det är du vill att den ska göra.

Det är inte meningen att stänga ute hunden ur gemenskapen med hjälp av gallret utan tanken är att vi lär den vad den har för alternativ när den känner sig obekväm, eftersom den alltid kan välja att gå undan. Bakom gallret får hunden vara ifred med det den har så länge den stannar där. Går hunden iväg med sin skatt till en annan plats tar vi änden av snöret och leder tillbaka hunden in bakom gallret utan att säga något. Möjligen kan vi lägga på ett lugnt ”bra” när hunden är på plats bakom gallret igen. Den här träningen behöver som mycket annan träning nötas in tills hunden förstår och är trygg med vad vi menar.

Förslagsvis serveras köttben eller annat hunden sätter stort värde på endast bakom gallret för att öka värdet på platsen och undvika att hunden gör fel val (dessutom slipper vi kladd från tuggben på våra möbler). Går hunden iväg med sitt ben använder vi slipsen och leder den tillbaka till sin plats igen.

Lär besökare, barn och andra som finns i hundens närhet att respektera hundens signaler och att hunden ska få vara ifred när den äter, vilar osv.

Under matbordet 

Vissa hundar lägger sig under matbordet när familjen äter och kan därifrån vakta tyst mot andra hundar eller kanske mot familjens katt. Om du märker att det här är en svår situation för hunden kan du förebygga och hjälpa den att göra rätt genom att redan innan ni sätter er för att äta flytta hunden till dess egen plats där den kan få sin mat/leksak/tuggben och slipper vakta.

Om hunden inte vaktar kan den självklart få vara under bordet eftersom det är dumt att göra något av en situation som inte är ett problem. 

Flera hundar i samma familj 

Har du fler än en hund hjälper du dem att hålla avstånd till varandra genom att ge dem mat på olika platser så de inte är för nära varandra. Använd gärna kompostgaller eller en barngrind mellan dem så du själv slipper stå och vakta. Hjälp hundarna med avstånd och se till så ingen stjäl från någon annan.

Se till att det finns tillräckligt med resurser (leksaker, tuggben, vattenskålar, liggplatser) så det inte behöver bli konkurrens. Vissa hundindivider kan dock bli mer stressade av att det finns ett överflöd av saker eftersom de får för mycket att hålla reda på. I de fallen är det bättre att plocka undan det hunden vaktar och istället dela ut varsitt ben eller leksak när du kan ha hundarna under uppsikt och hjälpa till om det är på väg att bli fel. Var även noga med att dela ut uppmärksamhet rättvist.

Hunden vaktar dig

Vissa hundar vaktar sin ägare mot andra hundar. Res dig upp och gå några steg för att lösa upp spänningen. Hjälp hundarna med avstånd så de inte är för nära varandra. Om hunden vaktar dina saker plockar du undan dem. När matte eller husse kommer hem från jobbet kan vara en situation där vakt ibland kan uppstå eftersom hundarna går upp i varv och konkurrensen kan bli stor. Även här behöver hundarna hjälp att hållas isär.

Akuta situationer

Ibland uppstår akuta situationer där hunden tagit något farligt eller ömtåligt. I dessa fall är det viktigt att du inte tar i hunden eftersom du då riskerar att bli biten. Försök avleda hunden på något sätt genom att till exempel plocka fram riktigt gott godis. Behåll ditt lugn och höj inte rösten. När hunden släpper sitt föremål tar du undan det och belönar hunden rikligt.

Byteshandel/tack tack!

Vi byter ut det hunden har i munnen mot något hunden verkligen vill ha, som till exempel mycket högvärderat godis (korv, ost, köttbulle, bästa bollen osv). Träna på för hunden ointressanta och lågvärderade föremål och i situationer som inte har någon laddning, exempelvis under promenaden. Varje gång hunden släpper det den håller i munnen säger du ”tack tack” och ger hunden belöningen.  

Viktigt! Den här övningen ska inte övertränas då den istället kan skapa problem och det blir en spänning i situationen. Om beteendet ökar och träningen får motsatt effekt mot vad du hade tänkt, avbryt träningen.

”Tänk snabbt!” 

Det här är en övning som fungerar som en brytsignal/släppsignal och ska läras in så hunden blir snudd på hjärntvättad…!

•  Använd för hunden mycket högvärderat godis (korv, ost, köttbulle, bästa bollen osv.) och kasta godbitar till hunden som den fångar i luften. Oavsett om hunden fångar godbiten i luften eller efter att den landat på marken bidrar kastandet till att hunden kommer av sig lite och reagerar mer på vad vi gör. Öva på många olika platser och i många situationer.
• Lägg på kommandot ”tänk snabbt!” när du kastar godisbiten. Öva på många olika platser och i många situationer.
• Testa när hunden nosar i marken eller är uppmärksam på något annat. Säg ”tänk snabbt!” och kasta godisen direkt efteråt. Om hunden omedelbart reagerar och snor runt börjar kommandot sitta i ryggmärgen och kan användas även i svårare situationer. Övningen kan användas för att bryta en laddad situation och hjälpa hunden ta sig ur den.

Känns det svårt? 

Tveka inte att ta hjälp av en hundbeteendeutredare om din hund visar problematiska beteenden. Det mesta går att göra lättare för både dig och din hund med genomtänkt träning. Du hittar hundtränare med utbildning och erfarenhet i ditt område hos Sveriges Hundföretagare, www.sverigeshundforetagare.se  

Att tänka på/sammanfattningsruta 

• Viktigt med säkerhet och avstånd
• Respektera hundens signaler
• Låt hunden vara på avskild plats för att äta ben
• Använd byteshandel med försiktighet
• Separera hundar vid utfodring
• Ta bort resurser som hunden vaktar för mycket
• Tillför i stället för att ta ifrån- kasta godis mot hunden när den har en resurs
• Träna in en brytsignal (”tänk snabbt!”)

När den snälla, fina familjehunden som sover i vår säng på nätterna plötsligt morrar åt oss kan det göra oss chockade, ledsna och kanske även arga eller rädda för vår hund. Att hunden vaktar saker som är viktiga för den kallas resursförvar och är egentligen inget konstigt beteende – vi är alla måna om saker vi upplever som viktiga för oss. Är man hungrig är maten viktig, är man trött är det viktigt att få ha sin sovplats ifred och har man hittat något spännande vill man kanske behålla det för sig själv.

Men om vaktandet skulle bli ett problem för dig och hunden i er vardag, hur ska du då hantera det? 

Tecken på resursförsvar

Om hunden till exempel tuggar på ett ben eller leker med en leksak och plötsligt blir stel i kroppen eller morrar när du närmar dig visar den tydligt att den tycker att du kommit för nära. Detta ska vi ta på största allvar eftersom det är en varning som hunden kan trappa upp om vi inte respekterar dess signaler. Ett morrande betyder att hunden känner sig osäker i situationen och vi som hundägare behöver fundera över vad det är hunden vaktar och vid vilka tillfällen det uppstår för att kunna se till att det inte blir ett problem.

Fysiska tecken på resursförsvar

• Stelnar i kroppen
• Slickar sig runt munnen
• Visar vitögon
• Sväljer sin resurs snabbt oavsett om det är mat eller en leksak
• Tar med sig sin resurs och går undan från dig
• Morrar
• Nafsar

Vad kan hunden försvara?

Hunden försvarar det som är viktigt för den, där och då. Det handlar ofta om mat, tuggben eller leksaker men kan även vara en bra liggplats, sin ägare och/eller dennes saker, sitt eget kräks eller andra saker i dess närhet. Vissa hundar vaktar bara i specifika situationer eller miljöer och resursförsvar kan visa sig mot både människor, hundar eller andra djur.

Varför vaktar hunden?

Att hundar vaktar sina resurser kan dels ha genetiska orsaker vilket betyder att det finns en ärftlig predisposition hos hunden att vakta, men det kan även vara inlärt. Det kan starta redan i valplådan om resurserna är begränsade men vår hantering av hunden spelar också in. Vissa raser är mer benägna att vakta än andra men vaktar mindre på bortaplan där resurserna inte är deras att försvara. Att vakta kan även bero på generell stress om hunden ligger högt i aktivitet.

Smärta? 

Att en hund börjar vakta resurser eller förvärras i sitt resursförsvar kan även vara en konsekvens av problem med mage och tarm. Att uppsöka veterinär vid beteendeförändringar är därför viktigt som ett första steg.

Går det att träna bort?

Svaret på denna fråga är kanske. Det beror på hur starkt beteendet sitter i hunden, tidigare erfarenheter och träning och livssituation. Det går alltid att skapa bättre förutsättningar för hunden att göra rätt och att inte vakta sina resurser mer än nödvändigt. Om vi inte respekterar hundens signaler kan beteendet öka i styrka eftersom hunden inte får gehör för det den försöker förmedla till oss. Om vi i stället lär hunden att vi inte kommer konkurrera om dess resurser kan beteendet minska.

Ska man straffa bort det?

En morrning betyder alltid att hunden tycker du är för nära och att den är osäker på situationen. Om vi i det här läget försöker ”ta i med hårdhandskarna” kommer det få motsatt effekt. Vi bevisar för hunden att vi inte är att lita på eftersom vi försöker stjäla det hunden tycker är hans. Risken är dessutom mycket stor att du blir biten. Lyckas vi ta ifrån hunden dess skatt med hot eller våld kommer det resultera i att hunden litar på oss lite mindre nästa gång samma situation uppstår och troligen trappar den upp varningssignalerna och varnar tidigare och starkare än innan. Om morrningen bestraffas finns även en risk att vi tystar hundens varning vilket gör att den i stället biter utan förvarning. Bekräfta inte hundens misstankar och undvik hot och dominanshandlingar som att gå mot hunden, stirra på den eller sträcka dig efter det hunden har.

Gamla sanningar

Förr trodde man att det var bra att öva på att ta ifrån hunden dess saker för att lära den att släppa sina resurser. Idag vet vi att det snarare kan skapa problem med resursförsvar eftersom det är ett ologiskt beteende. Hunden kan bli vaksam eftersom den aldrig vet när vi kommer och tar något ifrån den. Idag vet vi också att det inte finns någon rangskala mellan olika arter och därför finns det ingen anledning för oss att försöka dominera hunden på olika sätt. Det skapar snarare osäkerhet och otrygghet.

Läs gärna också våra tips på vad man kan göra om ens hund uppvisar resursförsvar här

På många av våra hundars profiler står det att hunden inte ska bo ihop med katt, annan hund eller barn och vi får ofta frågan om varför det är så. Svaret är att vi aldrig chansar när det kommer till säkerhet kring våra hundar. Läs gärna mer om hur vi resonerar nedan.   

Hundens bakgrund

I vissa fall finns det bakgrundsinformation kring en hund som kommer till Hundstallet, andra gånger inte. Om vi känner till att hunden har bott med andra hundar, med katt eller med barn tidigare och trivts bra med det blir det enkelt. I andra fall är det just det faktum att den inte trivts med barn eller katt i hemmet som gör att hunden hamnat på Hundstallet. En hund som till exempel bitit ett barn kommer vi aldrig att placera i en barnfamilj, hur hundvana föräldrarna eller barnen än är. Många hundar klarar av att bo ihop med tonåringar eller äldre barn men blir osäkra runt mindre barn och även det tar vi hänsyn till vid omplaceringen. 

Andra hundar har vi ingen eller väldigt lite bakgrundsinformation kring när de kommer till oss och där det finns luckor i historien behöver vi vara extra försiktiga.  

Många gånger omplacerar vi hundar som längre fram i tiden visar sig fungera fint ihop med katt eller barn, men ofta vet vi inte det i förväg och det är inte heller något som går att öva på eller testa under hundens tid på Hundstallet. Märker vi till exempel att en hund har mycket stor jaktlust finns det även en risk att den kommer ha svårt att bo ihop med en katt eller andra smådjur i familjen. Därför behöver vi placera hundarna i ett hem där vi tror de har allra bäst förutsättningar att bli trygga och kunna utvecklas i sin egen takt.  

Andra hundar

Om hunden tycker om andra hundar eller inte är något vi successivt märker när hunden bor på Hundstallet. Många hundar har ett stort behov av att umgås med andra hundar men har däremot inte förmågan att göra det på ett balanserat sätt. Dessa hundar mår kanske bäst av att ha promenadkompisar men klarar inte av att leka ihop med andra hundar eller att bo ihop med en annan hund. Andra hundar kanske tycker om att lattja med hundkompisar men behöver bo som ensamhund av andra skäl, som till exempel resursvakt kring mat eller leksaker.  

Hundstallets ansvar 

Vi på Hundstallet har ett stort ansvar inte bara mot våra hundar utan även mot den nya ägaren men också mot samhället i stort. Det är därför vi är så noggranna med att lära känna våra hundar innan vi omplacerar dem för att i så stor utsträckning det bara går hitta rätt hem vid första försöket så hunden inte behöver åka ut på prov till nya hem upprepade gånger.  

Ingen hund ska behöva försättas i en situation där den upplever att den måste bita för att freda sig och inget barn ska behöva riskera att skadas – det är Hundstallets ansvar.